Chefsekonomerna: Det här är en riktig kalldusch

Uppdaterad 2023-03-17 | Publicerad 2023-03-15

Inflationen steg på bred front och landar högt över Riksbankens prognos.

Enligt experter är läget nu mycket oroande och kräver tuffa åtgärder.

– Det är bekymmersamt och innebär att vi kommer att behöva fler höjningar än vad som tidigare har bedömts, säger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank.

Inflationen tuggar sig allt djupare in i svensk ekonomi och den farhåga om att en bred inflation ska få ytterligare fäste verkar nu besannas.

I februari landade inflationen på 12 procent enligt måttet KPI, en ökning från 11,7 månaden före. Även måtten KPIF och KPIFXE (exklusive energi) ökade.

KPIF är måttet som Riksbanken utgår ifrån i sitt inflationsmål på 2 procent. Deras prognos var att KPIF skulle landa på 8 procent.

Det blev 9,4.

”Mycket högre än vi trodde”

Beskedet får nu experter att varna för att Sveriges inflationsproblem börjar nå nivåer som väcker allvarlig oro.

– Det är mycket högre än konsensus, mycket högre än vad vi trodde och väsentligt högre än Riksbankens prognos. Det här innebär att Riksbanken har mycket mer att göra vilket betyder att det kommer fler höjningar framåt än vad de aviserat i sin senaste prognos, säger Mattias Persson.

Mattias Persson är chefsekonom på Swedbank.

Swedbanks chefsekonom uttrycker oro över den felbedömning som ekonomer och Riksbanken har gjort av utvecklingen.

– Det är en kraftig avvikelse som är alldeles för stor och en riktig kalldusch för Riksbanken, säger Mattias Persson.

Hans bedömning är dock inte att det blir tal om någon gigantisk höjning av styrräntan vid nästa tillfälle i april.

– Egentligen borde det kunna bli det. Men Riksbanken har låst sig lite vid att det kommer en höjning på 25 eller 50 punkter i april. Vår prognos är att det blir 50 punkter men att det kommer att krävas ytterligare höjningar längre fram.

– Tidigare trodde vi på 25 punkter i juni, men nu förväntar vi oss att det kommer en höjning på minst 50 punkter då.

Riksbankschefen Erik Thedéen.

Med det sagt hoppas Mattias Persson på ett snabbt agerande från Riksbanken.

– Vi får hoppas att Riksbanken agerar snabbare än att dra ut på det. Det är för mycket kostnader med den här höga inflationen som slår mot alla hushåll och särskilt mot svaga hushåll.

Bedömningarna om hur mycket Riksbanken kommer att skruva åt räntan framåt skiljer sig dock åt mellan storbankerna.

– Vi har sedan tidigare en prognos om att Riksbanken höjer 0,75 procentenheter i april just för att vi tycker att inflationstrycket ser så brett ut. Det här vi ser nu stärker definitivt den bilden, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.

Kommer ytterligare räntehöjningar

Även hon tror på ytterligare höjningar av styrräntan framåt.

– Vi tror att de fortsätter att höja vid sitt möte i slutet på juni. Där är vår prognos 0,5 procentenheter och vi bedömer att Riksbanken kommer att toppa styrräntan på 4,25 procent.

Precis som Mattias Persson uttrycker Christina Nyman att läget nu bedöms som mycket allvarligt.

– Det här är väldigt oroande med de här höga siffrorna och vi måste få stopp på den här inflationen nu. Det ser ut att vara breda prisuppgångar. Livsmedel är tydligt men priser på många varor och tjänster fortsätter också upp. Det är mycket bekymmersamt.

Christina Nyman är chefsekonom på Handelsbanken.

”Jättetufft för många”

Enligt Christina Nyman är det också en tunn linje som Riksbanken nu navigerar på och som kan leda till stora konsekvenser.

– Osäkerheten kring var det här tar vägen är stor nu. Bankkrisen i USA är ett exempel på vad som kan dyka upp när räntorna har stigit så snabbt. Det finns alltid en balansgång när det går så här snabbt där man inte riktigt vet vad som händer. Det har man i ena vågskålen och i andra har man hur det här drabbar hushållen där det kommer att bli riktigt tufft framåt.

Hon betonar just hushållens situation och vad de kommande räntehöjningarna får för konsekvenser för dem.

– Det är jättetufft för många där både den höga inflationen slår brett, men även stigande räntor som påverkar de med större lån. Samtidigt måste vi få ner inflationen så jag tänker att regeringen måste titta på om man behöver göra lite mer riktade stöd till de hushåll som får svårt att få ihop ekonomin och sätta mat på bordet.