Nu blommar hela hösten

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-12-07

Europa har inte haft så varm höst på 500 år

Alla svenskar pratar om värmen som bara fortsätter.

Inte så konstigt.

Det är Europas varmaste höst på 500 år.

Medeltemperaturen i Europa var 1,8 grader högre än normalt i september och oktober. I november steg kvicksilvret 2,5 grader över normalläget, uppger den schweiziska klimathistorikern Elena Xoplaki vid universitetet i Bern.

Columbus hade lika

Hon har studerat väderobservationer gjorda av munkar och kommit fram till att det inte varit så varmt sedan Columbus seglade mot Amerika, enligt tidningen Nature.com. Resultatet ligger i linje med senare tiders mätningar som visar att det senaste decenniets höstar varit de varmaste i Europa sedan 1900-talets början.

Den schweiziska forskningen är tillförlitlig, enligt meteorologiprofessor Erland Källén.

Gamla källor

– Gruppen i Bern är duktig på att översätta gamla oprecisa källor till pålitliga siffror.

Beror rekordhösten på växthuseffekten?

– Den är ett utslag av naturlig variabilitet överlagrad på den globala uppvärmningen. ”Naturlig variabilitet” i vädret innebär att vi ibland har varma höstar, ibland kalla.

Källén konstaterar att vintrarna i södra Sverige har blivit två, tre veckor kortare sedan 1960-talet. Höstarna varar längre och vårarna startar tidigare. Det är en entydig effekt av den globala uppvärmningen.

Enligt International research institute for climate and society kommer dessutom stora delar av världen – framför allt tropikerna – att få högre tempera- turer än normalt ända fram till maj.

El Niño är orsaken

Förklaringen är inte växthusgaserna, utan väderfenomenet El Niño. Det skapas när passadvindar pressar varmt ytvatten västerut från Sydamerikas kust. Då strömmar kallt bottenvatten upp. Det påverkar vädret och kan skapa fiskekollaps, svår torka och översvämningar kring ekvatorn.

Senaste gången El Niño kom – 1998 – hade jorden tidernas varmaste år. Men effekterna i Sverige var små:

– Förra gången betydde El Niño inget för Europa, säger Källén.

Joachim Kerpner

Följ ämnen i artikeln