Romina Pourmokhtari om kritiken: ”Förvånande”
Publicerad 2024-03-13
KARLSTAD. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) är en av regeringens mest kritiserade ministrar.
Trots att regeringens politik leder till ökade utsläpp är hon förvånad över hur klimatdebatten förs.
– Jag tycker ju att diskussionerna är väldigt oproportionerliga.
Regeringen har fått svidande kritik för sin klimatpolitik.
Klimatpolitiska rådet och Naturskyddsföreningen har kallat den för ”otillräcklig” och delar av oppositionen försökte avsätta klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari på grund av att utsläppen ökar.
Men kritiken har runnit av statsrådet.
– Jag förväntade mig att det skulle vara högt tryck på mig för att jag tenderar att ...
Ministern funderar i ett par sekunder innan hon fortsätter.
– Jag tenderar att skapa uppmärksamhet, säger hon till slut.
– Och jag tänkte inte att det skulle vara annorlunda på något sätt genom att genomföra det här arbetet, särskilt i den här regeringen, men jag är ju absolut förvånad över hur mycket diskussioner det har varit kring de förändringar vi gör.
”Ganska förvånande ändå”
Klimatfrågan har blivit en allt hetare potatis i politiken.
Konfliktnivån är hög, inte minst på grund av att den klimatpolitiska debatten numera också innefattar den känsliga frågan om kärnkraft.
I valet 2022 var också bränslepriserna något som partierna till höger gärna debatterade.
När utsläppen nu ökar på grund av vallöften om sänkta bensin- och dieselpriser försöker oppositionen sätta press på regeringen.
– Jag tycker ju att diskussionerna är väldigt oproportionerliga sett till vad det är som händer om man faktiskt tittar på detaljerna i politiken.
Det kan väl inte ha kommit som en överraskning att utsläppsökningarna skulle väcka känslor?
– Det är för mig ganska förvånande ändå. Jag tycker inte att det är självklart att det är sådant fokus på det här. Man hade kunnat fokusera på att Sverige nu för första gången har en klimathandlingsplan som gör att vi kan nå vårt klimatmål 2045.
Regeringens egen statsbudget för 2024 slår också fast att koldioxidutsläppen kommer att öka med mellan 6 och 10 miljoner ton till år 2030, främst på grund av att skatter på fossila bränslen sänks i kombination med att reduktionsplikten sänktes vid årsskiftet.
”Jag kan ju inte bestämma över utsläpp”
Strax innan jul förra året presenterade Romina Pourmokhtari regeringens klimathandlingsplan som ska visa en färdplan för hur Sverige ska nå nettonollutsläpp 2045.
Än så länge är det dock något oklart hur det ska ske i praktiken.
Först 2027, alltså efter nästa val, ska nya beslut om olika fattas enligt regeringens plan. En utredning ska tillsättas i år och 2027 kan det komma klarare besked om vilka utsläpp som ska kosta mer och vilka morötter politiken vill dela ut för att sätta fart på omställningen.
Romina Pourmokhtari säger att det inte i huvudsak är regeringar som minskar utsläppen. Det är företag och medborgare.
– Jag kan ju inte bestämma över utsläpp. Jag kan bara ge förutsättningar och möjligheter för vårt samhälle att agera, för kommuner att fatta rätt beslut, för företag att fatta rätt beslut och för hushåll att fatta rätt beslut när man beslutar över vad man ska äta eller hur man ska resa.
Är inte det att förminska politikens roll?
– Det är ju en ideologisk fråga. Jag tycker inte politiker styr människor. Jag tycker inte heller att politiker ska styra människor.
Fast medborgare och företag agerar ju utefter de förutsättningar de får av politiken?
– Politiken kan påverka väldigt kraftigt, men politiken bestämmer inte över utsläpp på det sättet som jag ofta tycker att det förenklas till. Men det är klart att styrmedel har effekt och då tycker jag också det är viktigt att nämna att i Sverige har vi koldioxidbeskattning. Det är ett stort skäl till att Sverige ligger långt framme i klimatomställningen.
Kängan till SD: Har inte förstått ett dyft
Fram tills att utredningen om styrmedel är klar lutar sig klimatministern mot flera insatser som ska få ner utsläppen. Som exempel nämner hon elektrifiering, koldioxidinfångning och våtmarker.
Elektrifieringen ska ske genom ökad elproduktion, här nämns utbyggd kärnkraft såväl som vindkraft av ministern, och investeringar i laddinfrastruktur för elbilar.
Påpekas bör att trots satsningen på laddinfrastruktur, så har försäljningen av elbilar bromsat in. En bidragande faktor kan vara att den statliga elbilsbonusen avskaffades efter maktskiftet.
En annan satsning är skrotningspremien som ska få fler att skrota äldre bilar. I regeringen klimathandlingsplan beräknas effekten bli en minskning på 0,1 miljoner ton koldioxid till 2030, för en kostnad på 250 miljoner kronor årligen mellan 2024 och 2025.
Någon återgång till höjda ambitioner för reduktionsplikten, ser klimat- och miljöministern inte framför sig. Fossildrivna bilar ska fasas ut och förbudet mot förbränningsmotorer 2035 i EU står sig.
– Jag ser att den svenska bilindustrin och svenska lastbilindustrin står helt redo för förändringen. För att våra företag har vågat investera i framtiden. Det finns andra krafter i andra länder där bilindustrin har varit konservativ, inte gjort sin hemläxa, inte vågat se hur den framtida fossilfria ekonomin utvecklar sig. Där man nu vill ta ett steg tillbaka.
– Och jag ser allra tydligast att Sverigedemokraterna köper in i den här retoriken, att det skulle vara bra att ta ett steg bakåt när det kommer till elektrifiering av transportflottan. Då har man ju inte förstått ett dyft av vad Sverige, svensk ekonomi och svenska företag bidrar till här.
Våtmarker engagerar aktivister och minister
Frågan om våtmarker har fått stort genomslag genom aktivistgruppen ”Återställ våtmarker”, som gjort en rad uppmärksammade aktioner.
Bland annat har gruppen blockerat vägar, stört Melodifestivalen och lagt sig i spåret för att hindra elitåkare i Vasaloppet.
Mycket av klimataktivisternas kritik har riktats mot regeringen.
I statsbudgeten för 2024 aviseras 765 miljoner kronor fram till 2030 för att tidigare våtmarker som torrlagts ska återvätas.
Åtgärden binder växthusgaser och enligt regeringen kan det ge utsläppsminskningar på en halv miljon ton koldioxid per år vid 2030.
– Det är verkligen en åtgärd med mångdubbel både klimat- och miljönytta.
– Jag är övertygad om att många markägare av olika slag är intresserade av att kunna bidra och hjälpa till och då måste pengarna finnas där, stabila permanenta pengar. Därför är det väldigt bra att det finns mer pengar än någonsin för våtmarkerna med den här regeringen.
Det är alltså du som återställer våtmarkerna?
– Ja, i praktiken gör jag ju absolut det. Och långt mer än vad den förra regeringen gjorde.