Glasvegas återvänder med uppriktig rock

Publicerad:
Uppdaterad:
Bakom sina solglasögon verkar James Allan ha lite lättare att vara sig själv.
Foto: Pressbild
Bakom sina solglasögon verkar James Allan ha lite lättare att vara sig själv.

MUSIK

ALBUM Efter en paus på nästan åtta år är James Allan och hans Glasvegas tillbaka. Passionen och ärligheten drabbar alltjämt men uttrycket känns möjligen onödigt välbekant.


Glasvegas
Godspeed
Go Wow


POP Det tog obestridlige frontfiguren James Allan sju år att färdigställa Glasvegas fjärde album. Som en Brian Wilson från Glasgow har han gjort i princip allt själv: skrivit, arrangerat, producerat och spelat in. Resten av bandet, nu en trio sedan svenska trummisen Jonna Löfgren hoppade av i fjol, har bara kommit in och spelat.

Om all nedlagd tid varit av godo är möjligen lite oklart.

Allan hade konceptuella visioner om låtar som utspelar sig under en enda kväll, och stod och frös i en tunnel utanför sin flickväns lägenhet i Stockholm för att fånga miljöljud.

Men på det stora hela låter ”Godspeed” – vars omslag den icke Joe Strummer-olike Allan har valt att göra som en hommage till The Clashs ”London calling” (i sig en hommage till Elvis Presleys debutalbum) – ungefär som vi har vant oss vid att Glasvegas ska låta. Stort ekande rock med ringande gitarrer och kärleksfulla mängder pophistoria i botten. Allan sjunger som vanligt hjärtat ur kroppen, om minnen, klubbar, droger och tilltufsade livsöden.

Som alltid känns få artister mer uppriktiga än James Allan, och bara det är en stor anledning till att lyssna.

Men lite mer radikalt nytänkande hade förmodligen inte skadat, för den här sortens låtar skrev han med mer glöd och skärpa förr.
BÄSTA SPÅR: ”Dive”.


LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!


LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!


Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik


Publicerad:

LÄS VIDARE