Deppig parentes i Coldplays karriär

Publicerad 2014-05-16

Så många Betyg: 1 av 5 plusBetyg: 1 av 5 plus får ”Ghost stories”

Chris Martins uppgörelse med sorgen efter uppbrottet från Gwyneth Paltrow når inte riktigt ut.

POP Det finns inga konfettibomber redo att smälla av på ”Ghost stories”. Inga låtar som kommer att passa för arenaspelningar eller euforiska allsångsutbrott. I stället är det en lätt rödgråts­kantad samling låtar som tar plats på Coldplays sjätte album.

De är bara nio stycken, men i den här formen räcker det så. Nio låtar som bottnar i sorg och uppbrott och vars djupa ledsamhet inte går att komma undan även om Coldplay låter Avicii bjuda in till EDM-party på ”A sky full of stars”. Sorgen kan sopas under mattan för en stund, men den finns ändå kvar.
 

Det är givetvis sångaren Chris Martins alldeles färska skilsmässa från skådespelerskan Gwyneth Paltrow som spökar på ”Ghost stories”. Det är bitarna av något som skulle hålla för evigt som har pusslats ihop i musikform.

Trots att det säkert kommer att vara en av de skivor som betyder mest för Chris Martin är ”Ghost stories” inte en av Coldplays starkaste skivor. Åtminstone inte för dem som befinner sig på en annan plats än där Chris Martin är för tillfället.

Där Lykke Li bearbetade sitt krossade hjärta, och svepte med sig lyssnarna, med powerballader går Coldplay i stället in i en ambient bearbetning. Det är drömska syntar som slåss emot hjärnspöken. Smygande beats som kommer från ingenstans i ”Midnight”; Martins gnyende falsett som får sällskap endast av gitarrer i ”Oceans”.
 

I en intervju med BBC:s Zane Lowe hävdar Chris Martin att ”Ghost stories” inte alls är en skilsmässo­skiva; att det i själva verket är en glädjefylld skiva. Frågan är om någon annan än han själv kan lyssna på albumet på det sättet.

För rader som ”All I know is that I’m lost when you go/ All I know is that I love you so” (från spåret ”Ink”) är inte bara den enklaste av rockpoesi – det är också ord som artikulerar sitt budskap.

”Ghost stories” blir också mest en skiva med ett antal parenteser i Coldplays karriär. Men det är samtidigt ett album som har sina snygga detaljer. Som de ödsliga körerna i öppnings­spåret ”Always in my head” eller de sorgsna gitarrslingorna på ”Another’s arms”.

”Ghost stories” blir heller aldrig hitvänligare än i första singeln ”Magic”. Det är en blygsam låt som växer till en svagt skimrande pärla.

Bonus

Bästa spår: ”Another’s arms”. En låt om att sakna någon att titta på tv med. Så vanligt. Men så är också Chris Martin en ypperligt vanlig popstjärna.

Visste du att: Chris Martin och Gwyneth Paltrows dotter Apple sjunger på spåret ”O”.

Lyssna också på: Lykke Lis ”I never learn”. Vårens mest hjärtekrossande skiva.

ANNONS

Följ ämnen i artikeln