Eminems nya album är någonting för stansen

Uppdaterad 2020-12-22 | Publicerad 2020-12-21

”I even got the underground shit that you did with Skam”, rappade Eminem i låten ”Stan” år 2000.

ALBUM När Eminems karriär en dag ska sammanfattas kommer få att minnas ”Music to be murdered by – side b”.

Den är snarare någonting för stansen.

Betyg: 3 av 5 plusBetyg: 3 av 5 plus
Eminem
Music to be murdered by – side b (deluxe edition)
Interscope/Universal


HIPHOP I juni 2018 adderade Oxford English Dictionary ordet ”Stan”, ”ett överdrivet eller tvångsmässigt fan, särskilt av en viss kändis”. Eminems klassiker från albumet ”The Marshall Mathers LP” listades som ordets ursprung. ”Stan”, som i dag frekvent används för att beskriva att man gillar, typ, Taylor Swift – springer alltså ur ett fiktivt psykotiskt fan som körde bilen i floden med sin gravida flickvän i bakluckan.

Nyligen fyllde ”Stan” 20, en påminnelse om den 48-åriga Detroit-rapparens enorma inflytande. Vid sidan av det uppenbara, att Eminem rappar så fort som det är vetenskapligt möjligt, är hans förmåga som mänsklig observatör desto mera underskattad. I ”Stan” bor hela hans talang i koncentrerad form. Dessutom går det att dra paralleller mellan berättarjagets ilskna retorik och dagens Trump-klimat på sociala medier. I dag finns ”Stan” överallt.

2020 är ett överraskningssläpp från Eminem lika otippat som att tomten är far till alla barnen. Deluxe-utgåvan av senaste albumet ”Music to be murdered by” innehåller emellertid hela sexton nya spår och bör betraktas som ett nytt Eminem-album. B-sidan leker precis som föregångaren med albumet ”Alfred Hitchcock presents music to be murdered by” från 1958. En rad gäster rullas ut. Den ständiga Skylar Grey axlar än en gång manteln som Dido, Ty Dolla Sign är den som tillför mest.

Rimmandet är uppenbart säsongsbetonat, som klottrat på en papperslapp i steget. Em rappar om Black Friday, och vid upprepade tillfällen om corona, särskilt i låten ”Gnat”, där han jämför sig själv med viruset. Han funderar över sin relevans som snart 50-årig artist, internet, Mike Pence, och salami.

Här finns sedvanliga kontroverser, ett litet julbord för rubrikmakarna. På förra albumet skrev Eminem om terrordådet mot Ariana Grandes konsert i Manchester på ett sätt som skapade rabalder. Eminems svar är typiskt: ”I know nothing about the Manchester bombing is funny”, medger han i låten ”Favorite bitch”, för att sedan ge sig ut på hal is kring bombdåden vid Boston marathon. Låten ”Zeus” innehåller en ursäkt till Rihanna för en låt som läckte 2019, där Eminem tog den redan misshandelsdömda Chris Browns parti.

Beatsen pendlar mellan old school, tidig Drake-stämning och metal. En del är överflödigt, i synnerhet under albumets andra halvlek. I stället är det, som så ofta, Eminem själv som håller lågan vid liv. Det är i detaljrikedomen och humorn som djävulen bor, oavsett vad man tycker om de beska rader som adresseras alla från Billie Eilish till Mariah Carey.
BÄSTA SPÅR: ”Zeus” ft. White Gold.


LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!


LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!


Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik