Inflationen – en gigantisk springnota
Cervenka förenklar: Inflationen
I januari var inflationen i Sverige 3,9 procent, högre än väntat. Senast priserna steg så här snabbt hade Riksbanken en styrränta på 7 procent. Nu är den 0. Människor som lever på att arbeta kommer att bli fattigare i år, vinnare är de som dragit på sig stora lån.
Att allt bara blir dyrare just nu än en känsla som nog många kan skriva under på.
Det är inte inbillning.
Enligt färska siffror som statistiska centralbyrån SCB släppte på fredagsmorgonen var inflationstakten i Sverige 3,9 procent i januari. Det var en liten nedgång från 4,1 procent i december men mer än vad proffsgissarna på finansmarknaden trott.
Man måste gå tillbaka till december 1993 för att hitta en lika hög siffra. Då hette Sveriges statsminister Carl Bildt och en Nokia 2110 var den hetaste mobilen, så det var ett tag sedan.
Vad är det då som har blivit dyrare?
Elen förstås, den har gått upp med 23 procent mätt i årstakt. Uppgången är dock inte riktigt lika galen som i december. Och i januari är elräkningen passerad av bensin och diesel som stigit med 33 procent (inte direkt en överraskning för alla som har bil).
Andra saker som kostar mer är möbler (+8 procent), avgifter och kostnader för att bo (+6,7), bilar (+4,6), och restauranger (+4,2).
Drar man bort energipriserna är inflationen 2,5 procent, upp från 1,7 procent i december. Det är den högsta nivån sedan 2009 och över Riksbankens mål på 2 procent.
Det är högintressant. Riksbanken har envist hävdat att inflationsuppgången bara är tillfällig och framförallt beror på vinterns elkaos.
Därför har direktionen med riksbankchefen Stefan Ingves i spetsen valt att hålla kvar räntan på 0. Tanken är att den inte ska höjas förrän någon gång 2024.
Dessutom har Riksbanken plockat fram eldkastaren och spridit hundra miljarder kronor över den glödheta svenska bostadsmarknaden genom att köpa så kallade bostadsobligationer (något som håller nere boräntorna).
Nu verkar det alltså som om inflationen kanske håller i sig längre än väntat. De som har ögon att se med är inte förvånade. Det rekordhöga priset på olja och diesel ökar priset på transporter vilket för eller senare slår igenom i butikerna. Dessutom är världsmarknadspriset på allt ifrån vete till majs och sojabönor på historiskt höga nivåer.
Aftonbladet har rapporterat om en prischock på glass, äggproducenter har slagit larm om skenande kostnader och den globala jätten Heineken gick nyligen ut och förklarade att ölen kommer bli dyrare.
Förlorare? Det är ganska många.
Det här ökar pressen på Riksbanken. Senast inflationen var så här hög var styrräntan i Sverige 7 procent. Man kan alltså säga att Stefan Ingves och Riksbanken spelar ett högt spel.
Förlorare? Det är ganska många. Inflationsrallyt innebär nämligen att många svenskar för första gången på mycket länge får se sina löneökningar ätas upp av stigande priser. Vi blir alltså fattigare.
Vinnare är de med stora lån. Räntan är fortfarande extremt låg, i slutet av förra året var den genomsnittliga rörliga räntan på bolån nere på 1,38 procent, lägst någonsin.
Med en inflation på 4 procent så får man i praktiken betalt för att låna. Skulderna sjunker också över tid både som andel av inkomsterna och av BNP, något som är välkommet för ett land med så stora privata skulder som Sverige.
Men det är även sant för stater. I USA är inflationen 7 procent och räntan noll, Europeiska centralbanken har också parkerat sin ränta vid nollstrecket samtidigt som konsumentpriserna stiger med 5 procent.
Det är en händelse som ser ut som en tanke. Skulderna under pandemin har exploderat till de högsta nivåerna någonsin, något som skulle kunna bli ett stort problem.
Mindre roligt är det för de som lånat ut pengarna.
Hög inflation och låg ränta sänker skulderna i förhållande till BNP. Det kommer alltså mycket lägligt. Det enorma skuldberg som uppstod efter andra världskriget betades av på exakt detta sätt.
Mindre roligt är det för de som lånat ut pengarna, oftast vanligt folk via pensionsfonder. De går back eftersom den ränta de får är lägre än prisstegringarna.
Om centralbankerna har som hemligt mål att låta världen krångla sig ur skuldfällan ska låtas vara osagt, men det är ett faktum att om de skulle de höja räntorna till ”normala” nivåer är risken att allt kraschar.
Vad som händer framöver återstår att se. Men just nu innebär inflationen historiens kanske största springnota.