Ebba Busch träffar rätt om staten och kapitalet
Om hon menar allvar får S problem
När Aftonbladets Fredrik Björkman träffade Ebba Busch i Ludvika lanserade hon i praktiken en helt ny ekonomisk politik för Sverige.
Det var lite otippat.
– Jag söker inte pris för att vara den mest renläriga marknadsliberalen. Jag kan röra mig lite var som helst på den ekonomiska skalan. Det gör det lättare för mig att vara pragmatisk, sa hon.
När politiker tar på sig skyddshjälm ska man alltid lyssna lite extra. Det är min bestämda erfarenhet. Då har de något genomtänkt att säga.
Inte alltid klokt, med just genomtänkt.
Själva scenen var perfekt. Hitachi Energy, som hon besökte, är det senaste uttrycket för mer än hundra år av industri i södra Dalarna. Arbetarrörelsens hembygd med tusen års tradition av uppror mot överhet och centralmakt.
Och nu stod alltså Ebba Busch där i gul väst, vit skyddshjälm och en helt ny finanspolitik på programmet.
Att bygga kärnkraft med statliga pengar verkar i Ebba Buschs plan vara början på en omläggning till betydligt mer av offentliga investeringar.
– Jag har suttit på insikten att det kan behövas en längre tid, men det är ovant för Sverige att jobba på det sättet. Det är också lite ovant för borgerligheten att tänka statligt engagemang så offensivt, säger Ebba Busch, till Aftonbladet.
Hon pratar om en ”era av samhällsbygge” vilket om man ser till den finanspolitik Sverige bedrivit sedan 1990-talet närmast är revolutionärt. Plånboken verkar vara vidöppen inför denna nya tid av samarbete mellan staten och kapitalet.
– Infrastruktur, järnväg, väg, bostäder ska hänga ihop med välfärd, säger hon.
Ett nytt folkhem? Ja, det var ju ett tag sedan politikerna tänkte i de banorna.
Själv gillar jag det jag hör, om hon menar allvar är jag nog inte ensam. Sverige har en rekordlåg statskuld, offentliga investeringar för att åter bygga ett fungerande land är både möjligt och helt nödvändigt.
Men det hon skissar på i Aftonbladets intervju är väldigt långtgående. Det bryter mot den strama inställning till finanspolitik som fått styra de senaste trettio åren. Både under S-ledda och M-ledda regeringar.
Det finanspolitiska ramverket – den heligaste av politiska kor – skulle nog ryka all världens väg.
Socialdemokraternas ledning har all anledning att läsa noga vad hon säger. En Ebba Busch med spenderbyxorna på och siktet inställt på offentliga investeringar är en betydligt farligare motståndare för vänstern än den kulturkrigare man vant sig vid.
Hon börjar låta som en arg vänstersosse.
Än så länge är Socialdemokraterna på många sätt fastlåsta i 90-talets politik, sparar i ladorna, säger ”krona för krona” och tar ”ansvar”.
De bör nog skynda sig att skaffa fler bygghjälmar istället.