Kriget i Gaza jämnar antika skatter med marken
Inte bara kulturarv försvinner för alltid
Att läsa historien om al-Omari-moskén i Gaza ger nästan en känsla av svindel. På platsen ska filisteerna ha haft ett tempel redan på tiden för gamla testamentet. Det Bysantinska riket byggde en kyrka på 400-talet. På 600-talet omvandlades den till en moské.
Berättelsen om den stora moskén i Gaza handlar om mongoler, ottomaner, korsfarare och mamelucker. Den berättar om jordbävningar och brittiska bomber.
Den 6 december jämnades al-Omari-moskén i stort sett med marken i ett israeliskt flygangrepp. Minareten lär vara det enda som står kvar.
Jag inser att en förstörd moské inte är det första vi borde tänka på när det kommer till kriget i Gaza. Inte när tiotusentals människor, de flesta kvinnor och barn, dör. Inte när hundratusentals gazabor står inför svält eller när epidemier kan bryta ut precis när som helst.
Jag inser naturligtvis att en förstörd moské inte är det första vi borde tänka på
Inte när svenska politiker högljut kräver ett stopp för den humanitära hjälpen till människor i Gaza, trots en hotande katastrof.
Ändå är det svårt att inte se ett mönster. I konflikter förstörs ovärderliga kulturskatter. Det är bara en vecka sedan Indiens premiärminister Narendra Modi personligen invigde det hinduistiska templet i staden Ayodhya. Den nya helgedomen står på den plats där en mobb för 30 år sedan rev en moské från 1500-talet. Enligt deras uppfattning var det just där guden Rama föddes.
Striden om templet i Ayodhya har kostat tusentals människor, främst indiska muslimer, livet de senaste årtiondena. Nu är platsen slagträ i kampanjen inför valet som sannolikt hålls i vår.
2015 erövrade terrorgruppen IS den romerska ruinstaden Palmyra i Syrien. Terroristerna började genast och systematiskt förstöra det antika kulturarvet.
2001 bestämde sig talibanerna i Afghanistan för att förstöra de gigantiska Buddhabilderna i Bamiyandalen. Statyerna höggs direkt ur sandstenen på 500- och 600-talet och den största var 50 meter hög.
Talibanerna använde stridsvagnsrobotar, raketer och granater när de gav sig på vad de uppfattade som avgudabilder.
Israelerna hade alldeles säkert inga ideologiska motiv att bomba den stora moskén i Gaza City. De jagade inte avgudar eller platsen där en gud skulle ha fötts. Istället hävdade israeliska källor att Hamas hade tunnlar under helgedomen.
Förmodligen är det sant. Hamas tycks ju ha byggt tunnlar under alla känsliga byggnader i Gaza. Resultatet är dock det samma. En del av det globala kulturarvet är borta. En helgedom med en historia så rik att det ger en känsla av svindel att följa den.
Det är sorgligt, men inte så sorgligt som att dödandet av civila palestinier fortsätter. Människor vars enda brott är att de är instängda på en bit land där Medelhavet tar slut.