SD har haft pyspunka sedan pandemin kom

Kan Jimmie Åkesson sitta kvar efter valet?

Peter Gustavsson

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Publicerad 2022-08-12

helskärm

UMEÅ När Jimmie Åkesson anländer till Rådhustorget är ett femtiotal personer samlade kring partytältet. Mestadels SD-medlemmar och sympatisörer.

Det är ganska tyst på torget. Det ljud som bryter igenom är gatumusikanten en bit bort som spelar ”Hound Dog”.

Några är besvikna över att Åkesson inte håller något tal. Andra är glada över att få en selfie och byta några ord.

Kommunistisk valstuga

Tjugo meter från SD-ledaren vajar en flagga med hammaren och skäran intill Umeås enda valstuga.

- Partierna i kommunfullmäktige hade kommit överens om att öppna valstugorna 15 augusti. Men vi sökte eget polistillstånd från 1 augusti, sade Andreas Mångberg från Kommunistiska Partiet (fd KPMLr) tidigare på dagen.

Den kommunistiska valstugan kom väl till pass när SD behövde låna verktyg för att få upp partytältet.

”Rena rama Bullerbyn”

- Det här är rena rama Bullerbyn, säger en av poliserna när jag ber honom jämföra med hur det var att bevaka SD-möten i Umeå förr om åren.

Då satte man upp kravallstaket när demonstranter blåste i visselpipor och vände Jimmie ryggen. Knappast ett läge då Sverigedemokraterna lånade verktyg från Kommunistiska Partiet.

Lars Forsgren är lokal SD-ordförande och har varit politiker i Vindeln. Nu har han flyttat därifrån, och det är svårt att hitta nya namn som kan ta över.

På flera håll i länet har partiet tvingats dra sig ur kommunalvalen eftersom de saknar kandidater till fullmäktigelistan.

Framgångsvind sedan 1988

Sverigedemokraterna har vuxit varje val sedan partiet bildades 1988. Sex av åtta gånger har man fördubblat sitt väljarstöd.

Framgångsvinden har gett partiet självkänsla. Och ledningen har fått möjlighet att vifta bort intern kritik. För varför ändra på något när det går så bra?

Jimmie Åkesson har suttit i 17 år, vilket utan konkurrens är längst bland partiledarna. Och han har byggt en unik maktposition.

Många har förundrats över hur personer som varit aktiva länge kunnat uteslutas på dagen. Sådant är sällan möjligt i andra partier där uteslutningsprocessen är omständig och tidskrävande.

Nazister och uteslutningar

Nu har SD i och för sig haft särskilt goda skäl att utesluta folk. Enligt första delen av partiets egen vitbok var många av SD:s grundare nazister. Och partiet har fortsatt rekrytera personer som haft svårt med rågången mot öppen, uttalad rasism.

Som i Östersund, där en ledande SD-politiker nyligen åtalats för hets mot folkgrupp. Han har spridit bilder i sociala medier som hyllar Adolf Hitler eller framställer svarta människor som apor.

Jimmie Åkesson skickade 2012 ut ett brev till medlemmarna där han meddelade att det inte finns utrymme för extremister, rasister och rättshaverister i partiet. Det skulle råda ”nolltolerans mot rasism”.

Men än så länge står kommunpolitikern som postar Hitlerbilder kvar högt upp på fullmäktigelistan inför valet i september.

Hårt grepp över partiet

Åkessons kritiker menar att han ofta låtit bilan falla tungt över interna motståndare. Samtidigt som han sett mellan fingrarna när personer i den inre kretsen gått för långt.

Anhängarna tycker däremot att partiledningens hårda grepp stärkt SDs möjligheter att vinna val och bygga koalitioner. SD har varit framgångsrika när andra försök att bygga partier på yttre högerkanten misslyckats.

En viktig del av framgången har handlat om att kunna kontrollera sitt eget budskap i en medievärld man har svårt att kontrollera i övrigt.

Eller för att citera partisekreteraren Richard Jomshof: "Eftersom Sverige inte är Ungern, eftersom vi inte sitter i regeringsställning (än) och eftersom media i Sverige inte fungerar som media i Ungern, är vi tvungna att anpassa oss till den verklighet som råder här. Det innebär inte minst att vi måste anpassa vår retorik efter det rådande läget."

Men vid sidan av den nedtonade retoriken i traditionella medier har SD byggt upp egna parallella kanaler, som inte skiljer på nyhets- och åsiktsjournalistik eller följer etablerade pressetiska principer.

Flera av de SD-sympatisörer jag möter på torget menar att de propagandakanaler som partiet själva startat och finansierat berättar ”sanningar jag inte fått läsa någon annan stans”.

helskärm

Peak SD?

Det parlamentariska kaoset under den senaste mandatperioden gynnade SD till en början. Opinionsmätningarna kring årsskiftet 2019-20 pekade mot närmare 25 procent i nästa val. I flera mätningar var de största parti.

Sedan började framgångsvinden för SD att mojna. ”De försvann ur ljuset under pandemin” förklarar Umebon och tidigare journalisten Mats Rosin som tror att vi redan nått ”peak SD”. En kvinna längre ner på gatan frågar sig ”Vem litar man på när det skakar till i världen? När det blåser?”.

SD har haft pyspunka sedan pandemin bröt ut och ligger nu kring det förra valresultatet på 17,5 procent i de flesta opinionsmätningar.

Om SD går bakåt i årets val är det första gången sedan partiets bildande. Förlorar man dessutom chansen att diktera en moderat statsministers politik kan krisstämningen drabba förtroendet för Jimmie Åkesson.

Se själen, inte sjalen

Anna Andersson skulle inte sörja om det blev så. Hon äter glass en bit bort på torget tillsammans med en granne och med Maryam, 10, och är oroad över politikens utveckling. Alla partier pratar om problem, och ingen om alla de positiva sidorna med de som kommit hit. Som jobbar och bidrar, oavsett bakgrund eller religion.

Anna Andersson kom till Sverige för 15 år sedan som statslös palestinier, och utbildar sig till biomedicinsk analytiker. Härom året bytte hon namn för att få större chans att komma in i det svenska samhället. Men sjalen bär hon fortfarande.

- Jimmie blir inte glad av att se mig, säger Anna Andersson. Han splittrar Sverige i stället för att göra det bättre. Han tittar på min sjal, inte på min själ.

helskärm

Solrosor och Sara

Jag går ned för Rådhusesplanaden, där barn planterat solrosor i mängder för att fira Umeås 400-årsjubileum.

Skogen av solrosor under björkarna leder också tankarna till det land som numera så ofta associeras med blomman – Ukraina. I februari kunde Jimmie Åkesson inte bestämma sig för vem han föredrog av Joe Biden och Vladimir Putin.

I tunneln vid järnvägsstationen finns citat från Sara Lidman. Jag stannar upp och läser.

- Hon tar mig om armbågarna och sjunger något på vietnam som jag begriper utan att förstå, och jag svarar med en ramsa ifrån Missenträsk.

Texten beskriver författarens engagemang för fattigt folks villkor. Oavsett om det var 1800-talets nybyggare eller 1960-talets strejkande gruvarbetare eller vietnamesiska gerillakämpar.

Sara Lidman såg på världen på samma sätt som tioåriga Maryam just beskrivit för mig borta på torget.

- Alla människor på jorden är del av samma familj.

Valrörelsen har börjat. SD möter inte samma motstånd när de arrangerar valmöten, men har inte heller samma framgångsvind i opinionen. Har vi nått ”Peak SD”, och vad beror det på att partiet inte ser ut att gå emot samma ökning som vid tidigare val? Och hur påverkar de ständiga skandalerna kring SD partiets förtroende?

Ledarskribent Peter Gustavsson chattade med läsarna.