"Vi har inte gjort vårt jobb"
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-07-13
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Monika Theodorsson – om
fackkrisen och skandalerna
13 JuLI 2008. Plötsligt slår ångplymen från Volvo flygmotors tester upp vid horisonten. Den jättelika bilfabriken på Stallbacken dyker upp till höger.
Det går inte att missa att Trollhättan är en industriort.
–?Vi hänger oss kvar, säger Monika Theodorsson.
Hon är nyvald i IF Metalls förbundsstyrelse, nyss hemkommen från LO-kongress. Dessutom finns hon med i arbetet för att ta fram en ny socialdemokratisk jobbpolitik.
När hon för snart fyra år sedan valdes till ordförande i Metalls avdelning 112 var det ingen självklar prognos. Jag skrev i Aftonbladet att det antagligen var ett av det svåraste jobbet i landet.
–?Jag fick i princip över natten på mig att bestämma mig.
Bytet av ordförande skulle rensa upp i den härva av sexklubbsbesök och krognotor som exploderade hösten 2004.
Samma höst utsattes Saab för sin kanske svåraste prövning någonsin; skönhetstävlingen med Opels fabrik i Rüsselsheim.
Nu ser det ljusare ut, efter framgångarna med etanoldrivna bilar. Dessutom tycks framtiden finnas i småbilar, det ingen trodde för fyra år sedan.
–?Miljödebatten kommer att påverka bilindustrin mycket.
Facket är en förklaring till att det fortfarande byggs bilar i Trollhättan.
–?Gång på gång har klubben hittat vägar och stoppat nedläggning. Och samma sak händer hela tiden på många små företag.
De fackliga i Trollhättan är däremot kritiska mot den nya regeringens insatser.
–?Näringsminister Maud Olofsson måste visa att hon verkligen
bryr sig.
Mitt i kaoset för fyra år sedan höll avdelning 112 ett av sina mest välbesökta avdelningsmöten. Medan pressen väntande lades en stor del av ansvaret på en då 37-årig tvåbarnsmor från Brålanda.
–?Det är klart jag har frågat mig hur fasen vi klarade det.
I dag är skandalerna från 2004 borta, enligt Theodorsson. ”Döda och begravda”, säger hon. Sedan sammanslagningen av Metall och Industrifacket har avdelningen till och med ett nytt namn: 29, Norra Älvsborg. Antagligen visste valberedningen som föreslog Theodorsson vad den gjorde. Inte bara för att rollen som studieorganisatör gjort att hon träffat många av de fackligt aktiva, utan lika mycket för att Theodorsson tycks uppskatta utmaningar.
På sätt och vis har det hållit henne kvar på Saab.
–?Jag skulle egentligen bara sommarjobba, säger hon.
Planerna handlade då om reklam, konstfack och sådana saker. Personalrestaurangen, som sköttes av Saab själv, skulle ha varit en mellanstation. Så blev det inte, och en av orsakerna är att varje gång Monika Theodorsson känt sig färdig med Saab har det öppnat sig en ny utmaning.
Så var det när restaurangen lades ut på entreprenad, och hon valde att kliva ut i fabriken.
–?En av cheferna, han var väldigt trevlig, men han frågade: Har fröken verkligen tänkt igenom det här? Då tänkte jag: här ska skruvas.
–? Jobbet har varit bra. Jag har lärt mig mycket om bilar, men också om människor.
Samma sak hände några år senare. Ansökningarna om studieledighet låg färdiga när hon fick frågan om att bli Saabs första kvinnliga testförare. Och igen efter ytterligare några år när erbjudandet om ett fackligt heltidsuppdrag kom precis när Monika Theodorsson bestämt sig för at hon var färdig med Saab.
–?Min morfar, ett av mina stora föredömen i livet, sa alltid åt mig: det gäller att göra så gott man kan. Då kan du bli precis vad du vill.
I dag står den fackliga organisationen inför nya utmaningar. IF Metall tillhör inte de förbund som förlorat flest medlemmar under det senaste året, men raset märks också här. Och även om den borgerliga regeringens åtgärder är en del av förklaringen vill Theodorsson inte lägga hela skulden på politiken.
–?Vi har inte gjort vårt jobb. Många vet inte riktigt varför de är med.
När Monika Theodorsson beskriver dagens fackliga uppdrag handlar det mycket om att utbilda, förklara och naturligtvis att fråga. Jag anar den forna studieledaren. Men det gäller också om att stå upp för kollektivavtalen.
–?Vi vet att det händer att vi har någon eller några medlemmar på en arbetsplats. Men några veckor efter att vi ställt krav på ett kollektivavtal kommer det en utträdesansökan. Man kan fråga sig vilka påtryckningar som ligger bakom.
Dessutom tror hon på ett fortsatt samarbete mellan LO-förbunden och det socialdemokratiska partiet.
–?Utan politik kan det inte finnas något fack, och utan facket kan det i alla fall inte finnas någon socialdemokratisk politik.