Stora elefanter tar staplande steg

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-04-02

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Inställning till ekonomi är inte något neutralt. Den blir som allt annat till i en kontext och olika länder bär på olika ekonomiska trauman. Trauman som präglar dem för lång tid framöver.

Världsekonomins stora elefanter samlas i dag för ett historiskt möte i London. G 20-länderna ska försöka ta gemensamma steg ut ur den ekonomiska krisen. Alla vet att ingen kan klara det ensam men att enas kring en gemensam framtid är svårt när det man kommer ur är så olikt.

USA:s värsta ekonomiska mardröm är den stora depressionen på 1930-talet: en kollaps av efterfrågan är det värsta amerikanerna kan tänka sig och det värsta de kan minnas. Det är med andra ord inte konstigt att det är just USA som drivit på mest för stora efterfrågestimulanser.

Tysklands stora ekonomiska trauma är däremot 1923 års inflation. Skenande penningmängd och skenande efterfrågan är vad tyska nationalekonomiska mardrömmar är gjorda av: det värsta de kan tänka sig och det värsta de kan minnas. Med andra ord är det inte konstigt att det är just Angela Merkel som varnar mest för riskerna med ytterligare stimulanser:

”Krisen har inte uppkommit eftersom vi utfärdat för lite pengar, men eftersom vi skapat tillväxt med för mycket pengar och att det var en tillväxt som inte var hållbar”, sa hon till Financial Times.

Där G 20-mötet kommer med stor sannolikhet att enas om regleringar av hedgefonder, en förstärkt övervakningsroll för IMF samt mer gränsöverskridande samarbete mellan banktillsynsmyndigheter. Frågan om stimulanser är knepigare.

När den svenska vänstern hyllar Barack Obamas stimulanspaket (mer än 2 procent av BNP per år) glömmer man dessutom att en hel tredjedel av det går till skattesänkningar. Träffsäkerhet av åtgärden är trots dess storlek alltså tveksam. I USA, där trygghetsförsäkringarna är svaga och där oron inför framtiden i dag är så stor, kan människor knappast förväntas konsumera utan i stället spara de extra pengarna. Spara behöver amerikanerna verkligen göra på sikt, men det är knappast vad som i nuläget sparkar igång efterfrågan.

Några av de största problemen rör naturligtvis handel. För trots stora ord om gemensamt agerande visar en ny rapport från Världsbanken att sen det senaste G 20-mötet i Washington i höstas har 17 av de 20 deltagarna ägnat sig åt just den protektionism de då talade om att bekämpa.

Hur London-mötet ska lyckas lösa detta och allt annat på en dag kan nog inte ens den entusiastiske värden Gordon Brown svara på. Med detta inte sagt att han misslyckat. Tvärtom. Det pratas redan om ett nytt möte i november Antagligen någonstans i Asien.

Följ ämnen i artikeln