I räntehöjningens spår går sjuka till jobbet
Stefan Ingves vet att det blir lågkonjunktur
Trippelhöjning. Vi börjar bli vana vid riksbankschefernas kodspråk vid det här laget. Stefan Ingves tänker inte lämna jobbet som en mjukis. I sitt sista räntebesked meddelade han att styrräntan åter höjs med 0,75 procentenheter, till 2,50 procent.
Det är den högsta räntan Sverige har haft på 14 år och det kommer att komma mer. I sina prognoser räknar Riksbanken både med ytterligare höjningar och att räntorna kommer att vara höga för överskådlig tid framåt.
Alla talar nu om den kommande lågkonjunkturen. Finansministern varnar, bankernas och fackens ekonomer räknar och vanliga människor har redan börjat spara. Utgifter som kan skjutas på framtiden får vänta.
Färre sjukskrivna
Ytterst handlar det om vardagen för oss alla. I veckan presenterade Försäkringskassan sin prognos för utgifterna under de kommande åren. 2023 kommer de att bli lägre än i år. Orsaken är förstås till en del att pandemin klingat av, men det beror också på lågkonjunkturen.
Historiskt har sjukfrånvaron minskat när det är hårdare tider, skriver myndigheten.
I Sveriges Radio utvecklar prognoschefen René Blomberg orsaken:
‑ Man vågar inte vara sjukskriven, säger hon.
Det är alltså det här räntebeskedet ytterst handlar om. Människor kommer att förlora sina jobb och ännu fler kommer att känna en rädsla att helt enkelt tappa taget. En rädsla så stor att vi kommer att gå till jobbet även om vi borde ha stannat hemma för att bli friska.
Viktigt uppdrag
Ingves och riksbankschefer i de flesta andra länder har ett riktigt viktigt uppdrag, att hålla prisökningarna i schack. Det är nödvändigt för att till exempel avtalsförhandlingar ska fungera. Och naturligtvis för att människor ska kunna planera sina liv.
Vi vet att det har misslyckats. Det är därför räntorna stiger. Ett sätt att tvinga ner priserna eftersom vi inte har råd att betala. Helt enligt instruktionsboken. Det kan låta som ett spel, men priset kommer att bli högt. Inte bara för att bostadslånet plötsligt blir svindyrt.
Sverige har tryckt ner inflationen en gång tidigare, på 1990-talet. I efterhand har Göran Perssons budgetsanering beskrivits som en succé. Medan den pågick innebar den katastrof för massor av människor.
Förhoppningsvis behöver det som ligger framför oss inte på långa vägar bli lika smärtsamt. Men det kommer att bli svårt, för vanliga familjer, för företag och för kommuner.
Nu pratar ministrarna om att det inte går att uppfylla de löften man givit eftersom det skulle tvinga upp räntorna ännu mer. Som om det vore en nyhet. Man kan tycka att de kunde ha sagt det innan vi la våra röster i september.