Pengarna går före anseendet

Göran Rosenberg skriver om direktörernas girighet

Man skulle kunna tro att han haft en kristallkula för att kunna se in i framtiden.

Ty redan för tre år sedan började Göran Rosenberg arbeta på sin nya bok ”Plikten, profiten och konsten att vara människa”.

Nu har den landat – mitt i alla skandalerna om orimliga bonusavtal, korruption och mutor.

helskärm

Varför har denna girighet brett ut sig hos den ekonomiska eliten? Är de fartblinda, psykopater eller bryr de sig inte längre om att ha anseende, att bli respekterade?

– Den sociala betydelsen av anseende har minskat. Man kan till och med bli berömd som brottsling numera. Vi lever i ett samhälle där långsiktigt tänkande och handlande får stå tillbaka för det kortsiktiga. I vissa sammanhang handlar det om så mycket pengar att ett förlorat anseende inte spelar särskilt stor roll, säger han. Dessutom är det sociala minnet kort och allt snart glömt ...

Skamlös kultur

Många tyckte att före detta ABB-chefen Percy Barnevik uppträdde skamlöst när han tilldelade sig en miljard i pension.

– Det är ett tecken på att värdesystemet har gått snett. Vi har fått en skamlöshetens kultur. En kultur där pengar tillåter allt.

Göran Rosenberg menar att för att uppleva skam måste det finnas någon att skämmas inför och skamgränser att överskrida.

Orättvist samhälle

– I dag är det inte lika viktigt för oss vad andra människor tycker. Det finns allt fler gråzoner där kommunikationen mellan människor om vad som är rätt och fel inte längre fungerar. Se på debatten om våldtäkter. Alla vet att våldtäkt är ett brott, men det råder faktiskt stor osäkerhet om när skammens gräns har överskridits.

– Områden där relationen mellan man och kvinna en gång var tydligt socialt reglerad är nu öppna slagfält. Vi vet inte längre var gränsen ska dras mellan privat och offentligt. Och när vi blandar ihop det ena med det andra växer risken för korruption.

Göran Rosenberg är född 1948 och det Sverige han växte upp i skiljer sig mycket från dagens samhälle.

– Många upplever inte längre Sverige som ett rättvist samhälle och om man inte upplever samhället som rättvist känner man mindre samhörighet med det. Stora skikt av den globaliserade överklassen, de som får sina inkomster i form av avkastning på investeringar och kapital, har dessutom allt större möjligheter att smita från skatten. Ojämlikheten inför skattesystemet, det vill säga inför lagen, är numera stötande. Vanliga löntagare med A-skattesedel är systemets förlorare.

I sin nya bok diskuterar han också individens allt starkare position på familjens bekostnad.

Ensam är stark?

– Den kommersiella konsumtionskulturen idealiserar individens frihet och exploaterar hennes ensamhet. Varför binda sig vid andra människor när man inte behöver andra människor för att klara sig, än mindre för att förverkliga sig själv?

Andelen ensamhushåll i framför allt storstäderna ökar snabbt, i frysdiskarna trängs ensamportioner, i kvällstidningarna varvas singelreportagen med raggningstips och kontaktannonser, i det växande kafé- och kroglivet är ensamheten storkund.

Brutit upp familjen

– Vi har tutat i folk att de klarar sig själva. Staten har tagit hand om barnen och de gamla. Vi har avskaffat familjen. Men oavsett hur den ser ut är familjen fortfarande den byggkloss i samhället där unga fos

Fakta

Ingalill Mosander