Snacka om bekymmer för yttrandefriheten
Även advokatsamfundets ordförande orolig över var gränsen ska dras
”Bekymringssamtal” ska bli statens nya vapen för att förebygga våldsbejakande politisk extremism. Det föreslog den statliga utredningen ”När vi bryr oss” strax före jul.
Polis, skolpersonal och socialarbetare ska identifiera personer 12-18 år som man tycker har extremistiska idéer och försöka övertyga dem om att byta åsikt, eller, om det inte går, klargöra för dem att de kommer att råka illa ut om de går från ord till handling.
Som jag tidigare påpekat är risken uppenbar att sådana statliga ingripanden baserade på en medborgares åsikter står i strid med organisationsfrihet och yttrandefrihet.
Vad en juridisk amatör till journalist skriver kan regeringen så klart strunta i. Det är ju till och med möjligt att jag är lite paranoid.
Men i så fall är jag inte ensam.
Häromdagen bloggade advokatsamfundets ordförande Anne Ramberg om förslaget: ”Jag kan inte låta bli att känna ett visst obehag inför tanken på dessa samtal. Var går gränsen för yttrandefrihet, religionsfrihet och rätten att tillhöra en politisk organisation? Vem ska bestämma var den gränsen ska dras? Och vilka ska ges rätten att ange var gränserna går för att en person inte skall anses vara i riskzonen för att hemfalla åt våldsbejakande extremism?”
Det borde göra också demokratiminister Birgitta Ohlsson lite bekymrad, om uttrycket tillåts.
