Kultur är ju bara löjligt och inget att bry sig om
När högerpolitiker gormar om menskonst och parasitära poeter skickar de ett budskap till barn och unga
Det är verkligen helt riskfritt att som högerpolitiker ge sig på kulturen. Det går en rak linje från Göran Hägglunds tal 2009, om ”verklighetens folk” som kontrast till ”vänsterns svårartade perfomance-vrål”, till Sophia Jarls tirader för några veckor sen om en bortskämd kulturelit som inte vill bidra. Jo, det är sant att vi på kultursidorna vid dessa utfall alltid skriver upprörda texter med darr på stämman, och på så sätt bjuder på skratt också på returen, ”åh, vad de larmar och gör sig till!”. Eller okej, reaktionerna brukar vara grövre men ni fattar, det är förutsägbart.
Men nån måste ju bry sig. I alla fall om man faktiskt tror att kultur betyder något, att den är viktig, att det är en oundgänglig del av ett fritt och demokratiskt samhälle (ni hör darret nu va?). I högtidstal och på pappret brukar seriösa politiker hålla med men i vardagen tycks det vara oemotståndligt att plocka billiga poänger, gorma om menskonst och parasitära poeter.
Tyvärr är det ju inte bara retorik heller. Som bekant har det statliga Naturhistoriska museet tvingats stänga eftersom den statliga hyresvärden inte skött underhållet – ingen politiker har brytt sig tillräckligt mycket för att hålla själva byggnaden i skick. Det gäller förstås regeringar av alla färger, det tar flera mandatperioder av försummelse för att ett tak ska börja rasa in.
En sak som gör just Naturhistoriska speciellt är att det är så tacksamt att ta med barn dit, och barn mellan fem och 15 år är också en huvudmålgrupp. Därför är det särskilt trist att just den institutionen tvingas stänga – men på ett annat sätt kongenialt. Det är bara ännu en signal till de unga om hur oviktig kulturen anses vara.
Mot den bakgrunden är Tidö-regeringens plan på en kulturkanon särskilt konstig. Hur ska de kunna motivera barn och unga att en sådan har något att erbjuda, när allt annat politiken signalerar är att kultur är löjligt, onödigt, obegripligt? Att kulturens värde ligger i dess förmåga att bli lönsam? Att skolkoncernernas vinster är viktigare än att varje skola har ett bibliotek? Det finns ett hyckleri i detta som är otroligt störande.
Hör mitt svårartade performance-vrål: barn gör inte som du säger utan som du gör. Vill man att de unga ska tillägna sig kultur och bildning så kan man åtminstone börja med att tala om det med viss respekt och nyfikenhet. Föregå med gott exempel – vet man inte hur så kan man ta hjälp av de som vet. De jobbar bland annat på Naturhistoriska museet.
