Vigdis Hjorth blev tjuv först i fängelset

Andra blir betraktade som tjuvar långt tidigare än så

”Så är det när du hamnar i fängelse – du blir tjuv nästan med detsamma”, säger författaren Vigdis Hjorth i sitt sommarprat. Efter att ha suttit hemma och druckit champagne blir hon röksugen och bestämmer sig för att ta bilen till affären för att köpa cigaretter.

Hon kör in i en annan bil, med en promillehalt så hög att hon senare ska vinna respekt hos de andra fångarna på fängelset i Sandefjord, dit hon blir dömd att sitta i trettio dagar.

Hon packar med sig böcker som hon aldrig läser, men glömmer att ta med sig schampo. Så hon snor en handfull från någon annans flaska.

Om Vigdis Hjorth blev tjuv först efter att hon blev straffad höjs det nu andra röster för att man ska bli det redan tidigare än så.

I Malmö fick insatsstyrkan nyligen intern kritik efter att ha slagit in ytterdörren hos en barnfamilj. Utredningsledaren Håkan Persson viftade bort kritiken med att folk "har inget behov av att vara oroliga, för vi går inte in och slår dörrar hos oskyldiga människor”. För Malmöpolisen är man tjuv utan att skuldfrågan avgjorts i en rättegång – för den ska tydligen avgöras av poliserna själva.

För Sverigedemokraterna är man i stället tjuv bara genom att födas in i en familj där någon är kriminell. De föreslår att hela familjer ska utvisas om en i familjen har begått brott.

Politikerna vill alltså med polisernas goda hjälp bygga en tjuvstat.

Och för regeringen krävs det inte ens att man är tjuv för att polisen ska få göra hemliga avlyssningar eller husrannsakningar. I slutet av förra året öppnade de upp för att det ska vara möjligt med både övervakning och hembesök även utan konkret brottsmisstanke.

Politikerna vill alltså med polisernas goda hjälp bygga en tjuvstat. Det heter ofta att den som inte har någonting att dölja inte behöver oroa sig. De politiska förslagen skvallrar om motsatsen – man behöver inte ens vara brottsmisstänkt för att bli utvisad, avlyssnad eller för att polisen ska storma in i ens lägenhet.

Så byggs otryggheten in i rättssystemet: Den som inte anses vara tjuv i dag blir ändå behandlad som det i morgon. Människor betraktas på samma gång som våldsverkare som behöver straffas, och som barn i behov av auktoritär kontroll.

För den norska romanförfattaren Vigdis Hjorth blir det en kort visit i fängelset. Ändå hinner hon registrera systemets struktur. ”Tjejerna” kallar vakterna de intagna; ”för vi var inte kvinnor i fängelset, skulle jag lära mig. Att vara i fängelse är att sättas under administration, att bli omyndigförklarad, att bli barn igen”.

När hon kommer ut funderar hon över straffets funktion. ”Jag har aldrig druckit så mycket som den dagen som när jag kom ut från Sandefjord fängelse”, säger Vigdis Hjorth.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln