Debatt

Våra prylar måste gå att reparera och återbruka

Konsumtionsforskare: Varje år tillverkar Sverige möbler för 23 miljarder, vilket leder till utsläpp av 150 000 ton koldioxid

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

År 2015 brändes 74 000 ton textilier i Sverige (båda hemtextilier och kläder) och bara 3 000 ton återanvändes genom andrahandsförsäljning. Trots att Naturvårdsverket har uppskattat att 60 procent av de textilier som bränns är i tillräckligt bra skick för att kunna återanvändas. Därför måste vi minska CO2-utsläpp genom att tillfredsställa mer av behovet av inredning på ett sätt som inte kräver nyproduktion av möbler och hemtextilier, skriver debattörerna.
År 2015 brändes 74 000 ton textilier i Sverige (båda hemtextilier och kläder) och bara 3 000 ton återanvändes genom andrahandsförsäljning. Trots att Naturvårdsverket har uppskattat att 60 procent av de textilier som bränns är i tillräckligt bra skick för att kunna återanvändas. Därför måste vi minska CO2-utsläpp genom att tillfredsställa mer av behovet av inredning på ett sätt som inte kräver nyproduktion av möbler och hemtextilier, skriver debattörerna.

DEBATT

DEL 5 AV DEBATTSIDANS SERIE ”10 ÅR” OM LÖSNINGAR PÅ KLIMAT- OCH MILJÖKRISEN

Det är ingen nyhet att vårt samhälle är "inlåst" i ett linjärt tänkande. Vår genomströmningsekonomi kräver ett konstant inflöde av resurser och genererar stora mängder avfall och föroreningar. Globala leverantörskedjor tillhandahåller billiga varor men är utsatta för olika oförutsedda händelser.

Coronapandemin visar hur såbara vi blir när våra varor kommer från andra delar av världen. Dessutom har det rådande marknadssystemet misslyckats med att ta hänsyn till miljökostnader och sociala kostnader, och skickar därmed fel signaler till både producenter och konsumenter.

Det finns växande sociala problem eftersom mycket av det vi konsumerar produceras i länder där lönerna är för låga för att säkerställa en anständig levnadsstandard. Det gör att vi, västvärldens konsumenter, betalar för lite för de produkter som importeras.

Studier från Storbritannien och USA visar också att 80 procent av allt vi äger används mindre än en gång per månad. Så vi tillverkar och importerar massvis med varor som vi köper, men knappt använder.

Vi slänger dem ofta innan de har hunnit slitas för att nya varor dyker upp på marknaden. Inte konstigt då att konsumtionen ansvarar för 60 procent av växthusgasutsläppen i samhället.

Så hur kan vi minska vår påverkan på planeten? En lösning är att finna inspiration i naturens kretslopp. Vi kan bygga om vår linjära ekonomi till ett cirkulärt system, där vi strävar efter att minska den totala genomströmningen av resurser genom att stänga resursflöden och utforma produktion, produkter och konsumtion för återtillverkning, återförsäljning, återanvändning, reparation och minimering.

I vårt forskningsprogram Mistra Hållbar Konsumtion ställde vi oss frågan om det är faktiskt är möjligt att sluta resursflödena, och om det finns företag som lyckas ta fram cirkulära affärsmodeller. Och vi valde att utforska dessa frågor inom inredningsbranschen, som innefattar både möbler och hemtextilier.

Inredningsbranschen blir ofta förbisedd i miljödiskussionerna - som brukar fokusera på transport, mat och boende. Men varje år tillverkar Sverige möbelprodukter för 23 miljarder kronor, vilket leder till utsläpp av 150 000 ton koldioxid.

De högsta nivåerna av CO2-utsläpp uppstår i råvaruutvinningsfasen. Men dessutom uppstår miljöpåverkan i användarfasen eftersom livslängden hos inredningen blir kortare och kortare. Kontorsmöbler blir sällan utslitna under sin planerade livstid på 9–12 år. Istället faller de ofta ur bruk på grund av föråldrad funktion, estetik och mode, eller på grund av omlokalisering av företag.

Möbler är stora och tunga produkter som tar plats på deponier. År 2015 brändes 74 000 ton textilier i Sverige (båda hemtextilier och kläder) och bara 3 000 ton återanvändes genom andrahandsförsäljning. Trots att Naturvårdsverket har uppskattat att 60 procent av de textilier som bränns är i tillräckligt bra skick för att kunna återanvändas. Därför måste vi minska CO2-utsläpp genom att tillfredsställa mer av behovet av inredning på ett sätt som inte kräver nyproduktion av möbler och hemtextilier

Så hur kan företag i inredningsbranschen förändras? Både avfallet och utsläppen kan minska väsentligt med nya, mer hållbara affärsmodeller. En affärsmodell är receptet för hur varor och tjänster produceras och levereras till kunden, hur intäkter kommer in till företaget, och hur kunden upplever värdet av varan eller tjänsten.

Det räcker inte att bara sluta tillverka kortlivade prylar och börja producera prylar med tidlös utformning. För då kommer inte konsumenterna att behöva köpa prylar så ofta och då minskar intäkter för företag. Därför måste företag hitta andra sätt att tjäna pengar, alltså måste de ändra sina affärsmodeller. I exemplet med tidlös design, där företag kanske tjänar mindre pengar på försäljning av ny inredning, kan de istället tjäna pengar på underhåll, reparation och återanvändning.

Låt oss nu titta på den uppsjö av spännande exempel som finns på marknaden där företag experimenterar med olika innovativa lösningar. När vi tittade på tillverkare, hittade vi två olika strategier de använder: cirkulära möbler och möbler som tjänst.

Inom inriktning cirkulära möbler jobbar man med att utforma inredning som är lätt att reparera, rekonditionera och återtillverka. Man utformar möbler i moduler för att underlätta isärtagning och uppgradering. Tidlös design förlänger möbelns liv. Några företag utformar möbelkollektioner med varierande grad av reparation-renovering-återtillverkning, medan andra säljer möbel som tjänst, det vill säga genom möbelleasing och uthyrning.

Icke-tillverkare erbjuder också liknande strategier, fast de lägger mer fokus på reparation och rekonditionering än på återtillverkning och uppgradering. Ofta jobbar de med begagnad inredning från olika tillverkare och kan erbjuda underhåll och tvättjänster. De tar fram skräddarsydda paket av möbler från olika tillverkare för mer eller mindre kortvarig användning.

Vissa erbjuder strömningstjänster, det vill säga abonnemang, för både för möbler och för hemtextilier: badrumstextilier och sänglinne hemma. På det sättet kan man minska användning av vatten och inköp av hemtextilier. En tidigare studie om miljöpåverkan av kontorsinredning visar att nya cirkulära affärsmodeller, där man reparerar och återanvänder möbler, kan minska koldioxidutsläpp med upp till 50 procent.

Återförsäljare spelar en viktig roll i övergången till cirkulär ekonomi. Genom att sälja begagnade, reparerade, uppgraderade och återtillverkade varor i sina butiker kan de öka acceptansen för cirkulära varor hos konsumenter. Ett exempel är ReTuna i Eskilstuna - världens första återbruksgalleria med 14 butiker som mestadels säljer begagnat.

Det är också viktigt att utöka andrahandsförsäljningen eftersom den i dag endast utgör 9 procent av den totala försäljningen av möbler, 7 procent av försäljningen av kläder och 5 procent av försäljningen av hemelektronik.

Men vad gör egentligen konsumenterna med sina uttjänta textilier? Vår studie visar att de flesta – 70 procent - väljer att donera, 55 procent kasserar och 50 procent väljer att återanvända.

Bara 35 procent väljer att reparera. För att främja cirkulär ekonomi måste denna siffra öka väsentligt. Dessutom kan konsumenterna använda inredning oftare och längre; köpa begagnat, reparera och hyra, köpa hållbara varor och bo hållbart.

Men konsumenterna behöver också stöd från politiskt håll:

  • vi behöver se utvidgning av producentansvar som ett standardalternativ för alla varor, inte bara för enstaka produktkategorier såsom elprodukter.
  • befintliga garantier måste förlängas för att stimulera förändringar i produktdesign
  • för att underlätta reparation och återtillverkning samt information till konsumenter måste varje produkt ha ett pass som beskriver vad dess avsedda livslängd är, och var den har och ska repareras och uppgraderas


Oksana Mont, professor vid Lunds universitet, forskare i Mistra Sustainable Consumption, QUEST, Urban sharing och 1,5⁰-livsstilar.


Carl Dalhammar, docent vid Lunds universitet, forskare i Mistra-Rees


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

10 år – en debattserie om klimatet

LÄS VIDARE

Inledningskrönika till serien: Debattredaktionen: Jag skäms över hur vi i media bevakar klimatet

ÄMNEN I ARTIKELN

10 år – en debattserie om klimatet

Konsumtion

Inredning

Naturvårdsverket

Hemelektronik

Design

Hållbarhet