En 73-åring utan hem är inget värd

I fjol var cirka 1 850 personer över 65 år hemlösa i Sverige. På bara sex år har antalet ökat med drygt 23 procent. Det visar Socialstyrelsens senaste hemlöshetskartläggning.

Arbetat hela livet

Under de senaste dagarna har SVT:s Stockholmsnyheter berättat om några av dessa personer. Om 73-åriga Astrid som tillbringar sina nätter på dygnet-runt-öppna hamburgerrestauranger. Om 67-årige Martin som sover på pendeltåg och bussar, kors och tvärs över Uppland och Södermanland.

Det är berättelser om människor som arbetat hela livet men som slagits ut när inkomsterna blivit för små eller utgifterna för stora.

På vanliga svenska jobb tjänar man så lite att många har svårt att klara hyran, när man sedan går i pension blir det ännu svårare. Man mister bostaden när förhållandet kraschar eller när man blir av med jobbet. Att då kämpa sig tillbaka till ett boende är i det närmaste omöjligt. När klyftorna mellan den som har och den som inte har vidgas faller allt fler ner genom samhällsrevorna.

– Det är svårt att komma in på bostadsmarknaden i dag, speciellt för personer med låga inkomster, som har betalningsanmärkningar eller saknar boendereferenser, säger Socialstyrelsens Charlotta Fondén till SVT.
Det är baksidan av den byggboom som rått i Sverige under ett par år. Trots att det byggts rekordmånga nya lägenheter så har människor med låga inkomster väldigt svårt att få tag i ett boende.

När marknaden för de dyraste lägenheterna nu är mättad så slutar byggbolagen att bygga. Det behövs 600 000 bostäder till 2025 för att komma åt bostadsbristen, men utan fortsatta rekordpriser så vill byggherrarna inte vara med längre. Vinsterna och värdet på marken äventyras inte lika mycket om man lägger sina byggplaner på is.

I en situation där 70-åringar sover på McDonalds är det förstås perverst, men det går inte att vädja till någons moral här. Det är politikerna vi måste kräva svar av.

Bygg bort bostadsbristen

Men bostadsminister Peter Eriksson har, i en intervju med Svenska Dagbladet, nöjt sig med att hoppas att byggbolagen ska bygga billigare, att bankerna ska bli mer frikostiga med utlåningen och att hyresvärdarna ska sänka sina inkomstkrav på dem som hyr lägenhet.

Jo, hoppas går ju. Men vi bygger inte ett anständigt samhälle på förhoppningar.

Vill vi att hemlösa pensionärer ska ha någonstans att bo krävs det en statlig bostadspolitik som ser till att bygga bort bostadsbristen. Marknaden kommer aldrig agera i konflikt med sina intressen.

Men för att det ska fungera krävs det förstås makthavare som tar ansvar och vill något. Och just det lider Sverige lika stor brist på som billiga bostäder.



Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.