Kriget i Ukraina är viktigare än gurkor
Linus, 33, gör kortaste EU-karriären någonsin
En onsdag i slutet av februari ringde det i Linus Glanzelius (S) telefon.
– Du behöver vara i Strasbourg på måndag, sa rösten i luren.
Anledningen till att han behövde infinna sig så snabbt i Frankrike var att den socialdemokratiska EU-parlamentarikern Erik Bergkvist hade gått bort efter en tids sjukdom. Någon behövde fylla hans plats.
Nästa person på listan som kandiderade till EU-valet 2019 var just Glanzelius. Och på måndagen infann han sig i EU-parlamentet. Han kastades rakt in i de utskott som Erik Bergkvist tidigare satt i. För drygt ett år jobbade Glanzelius en kortare tid på Aftonbladets ledarsida.
Hans kontor påminner om en hytt på en Finlandsfärja. I rummet ryms ett skrivbord och en gigantisk trämöbel med inbyggd tv, garderob och en röd soffa.
Nu känner han att han landat någorlunda i rollen. Men de första dagarna i Strasbourg beskriver han som kaotiska.
– Det snurrade i huvudet. Det gick så jävla snabbt och det var svårt att mentalt förbereda sig.
Men tiden är knapp. Han beskriver det som att bli inkastad från avbytarbänken i 89:e minuten för att göra mål. Den här veckan sker den sista sammankomsten för Europaparlamentet under nuvarande mandatperiod. Och det är redan klart att Glanzelius tid i parlamentet blir kort då han inte kandiderar till kommande val.
EU-skeptiker menar ofta att det inte tas några viktiga beslut i EU. Det handlar mest om papperssugrör eller att besluta om vilken form bananer och gurkor ska få ha. Men inte längre.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har gjort att EU-politiken känns allvarligare och viktigare än på länge.
– Nu behöver vi shape up här. Jag upplever ändå, efter de här två månaderna, att det ändå finns en medvetenhet här nere. Man har insett vilka kriser som också kommer med kostnadsökningar och inflation.
Utöver ett utökat säkerhetssamarbete ser han klimatfrågan som en av EU:s största och viktigaste frågor. Framförallt när den svenska regeringen checkat ut från klimatfrågan och istället pekar på att EU ska ta större ansvar.
Historiskt har väljarnas intresse för EU varit Iågt. I det senaste EU-valet 2019 var det endast 55 procent av den svenska befolkningen som begav sig till valurnorna.
Hur får man EU-politik att bli sexigt?
– Man måste fråga sig vad som står på spel och varför det är viktigt. Och då prata om frågor som gör att folk känner att det är viktigt att gå ut och rösta.
I juni väntar nytt EU-val. Tidigare menar han att EU-valen varit lite av popcornval, väljarna har tittat på men kanske inte brytt sig så mycket. Men med extremhögerns framväxt, Rysslands invasion av Ukraina och klimathotet tror Glanzelius att årets val blir det viktigaste EU-valet på lång tid.
– Jämfört med tidigare så känns det mer som att det är skarpt läge nu, säger han.