Stilla öar i Stilla havet

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2005-01-10

Tuvalu är drömmen om Söderhavet - för den som vill långt från omvärlden

Nästan så långt bort från Sverige som det går att komma.

Mitt i Stilla havet, hundratals mil från närmaste land, ligger nio pyttesmå öar.

Välkommen till Tuvalu, ett av världens mest isolerade länder.

Solen skiner, palmerna vajar och människorna står och vinkar välkomnande när vi kliver ut ur planet. Tre gånger i veckan landar ett flygplan på huvudön Funafuti och då måste alla de fotbollsmatcher som brukar spelas på landningsbanan avbrytas.

Annars är livet här ganska stillsamt. Som besökare gäller det att varva ner till samma lugna tempo som tuvaluanerna håller. Men att ta det lugnt kan vara svårare än man tror.

Första kvällen vankar vi i skymningen lite rastlösa längs Tuvalus enda asfalterade väg. Den kunde byggas sedan landet sålt sitt attraktiva internet-domännamn .tv. Nu kör här en massa små tvåhjulingar och en handfull taxibilar i promenadtempo.

Vill man åka taxi för att hälsa på någon finns ingen adress att uppge, säg bara namnet på den du ska besöka så är sannolikheten stor att taxichauffören vet vem du ska till.

Det blir snabbt beckmörkt. Vi famlar oss fram till det lilla nyöppnade internetkaféet för att försöka få lite kontakt med omvärlden. Det är lättare sagt än gjort, uppkopplingen är s-e-g och det tar en timme eller två att få iväg ett kort mejl hem. Vid det laget har vi redan börjat överväga om inte flaskpost vore snabbare.

Den som vill fly från omvärlden snarare än att kommunicera med den har alltså hamnat helt rätt på Tuvalu.

-Jag skulle aldrig vilja leva någon annanstans, säger Asogali Tupe. Här är det så vackert och fridfullt.

Efter ett par dagar njuter vi också av stillheten och av att sitta under en palm och blicka ut över det turkosa vattnet eller läsa en bok. Ta med böcker, liksom det mesta andra du kan tänkas behöva, för här finns inte särskilt mycket att köpa.

Vill man byta vy är det bara att ta en båt till någon av de andra öde, vita, palmbevuxna stränderna - eller någon av de andra öarna. Men det går bara att övernatta på huvudön och det finns bara två ställen att välja mellan.

Tuvaluanerna är väldigt vänliga och hjälpsamma. Dessutom känner förvånansvärt många till Sverige. Förklaringen är att många tuvaluanska män jobbar som sjömän och har besökt Sverige på någon av sina världsomseglingar. "Ah, Gothenburg" säger flera när jag berättar var jag kommer från.

Däremot är det inte många utlänningar som hittar hit. Tuvalu har färre än 1000 besökare om året och den enda europé jag träffar är en inflyttad österrikare.

Tuvalus nio öar är atoller, det vill säga, de består av grus som spolats upp på korallrev och som vuxit upp kring sedan länge sjunkna vulkaner. Den totala landytan är bara 26 kvadratkilometer, ungefär lika stort som Visingsö i Vättern.

Trots sin litenhet har landets regering profilerat sig hårt i klimatfrågan. För ett par år sedan försökte den lilla önationen stämma USA för att de inte skrivit på Kyotoprotokollet, den internationella handlingsplan som ska minska klimatförändrande utsläpp. Den tuvaluanska regeringen befarar nämligen att flera låglänta Stillahavsnationer - som Tuvalu, Kiribati och Marshallöarna - kommer att försvinna i havet på grund av växthuseffekten som får havsytan att stiga.

I dag är Tuvalus högsta punkt bara dryga fyra meter över havet. FN:s klimatpanel har beräknat att havsytan kan stiga med upp till 88 cm redan till år 2100, vilket skulle få förödande konsekvenser. Redan nu har regeringen därför förhandlat med andra länder om att ta emot människor som måste flytta från öarna. Nya Zeeland har lovat att ta emot tuvaluanska miljöflyktingar.

Kamuta Latasi sitter i det tuvaluanska parlamentet och har tidigare varit landets premiärminister.

- Jag har försökt få politiker från världens länder att förstå vilken effekt energianvändningen har för oss. Men de tycker att det är för tidigt att oroa sig. Så vad kan vi göra? Jag uppmanar mina egna barn att emigrera, säger han.

Många äldre vittnar också om de förändringar som skett under deras livstid.

- När jag var ung stormade det inte så ofta. Och vattnet letade sig inte alls lika högt upp på land, säger Liani Panapa.

Kanske blir det omöjligt att besöka detta lilla örike i framtiden, kanske är Tuvalu vår tids Atlantis.

När jag sätter mig i det lilla planet för att lämna landet är det inte utan att känna skuld över det dryga ton koldioxid som planet kommer att lämna efter sig för att föra mig hem.

LÄSARNAS VAL

Hit vill vi resa 2005:

DRÖMRESAN

Guide/Tuvalu

Bästa köpet är ett frimärke.

3x typiskt Tuvalu

Läs mer om Sveriges största reseomröstning:

Theresia Thylin