Ovidkommande men avgörande: Akilov, hur kunde du?
Rättegången mot Rakhmat Akilov hade fram till idag dominerats av åklagarsidans genomgång av bevisningen, samt ett förhör med gärningsmannen som pågick under hela tisdagen. Idag kom dock brottsoffren in i målet genom att deras advokater, målsägandebiträdena, fick ställa frågor.
Frågor som huruvida Akilov ångrar sig, vad han såg från hytten under färden, samt frågor om hans (bristande) kunskaper om islam. Eller, som advokat Göran Hjalmarsson frågade avslutningsvis:
Rakhmat Akilov, hur kunde du?
Frågor som är ovidkommande för åtalet, men möjligtvis avgörande för någon av brottsoffren.
Att vara målsägandebiträde är en speciell uppgift, i synnerhet i ett mål där bevisningen är stark och ett erkännande finns. Den huvudsakliga insatsen sker utanför rättssalen, genom att agera stöd åt klienten och vägleda genom processen. Just i det här fallet är det naturligtvis oerhört avgörande att ha en kunnig och erfaren person vid sin sida som kan förklara de juridiska turerna, framställa skadeståndsanspråk samt agera stöd även i övrigt.
Den roll som målsägandebiträdet ändå har under huvudförhandlingen handlar framförallt om att föra skadeståndstalan. Men det finns också enligt advokatetiken ett annat intresse, nämligen klientintresset. Det är därför målsägandebiträdena idag ställde vissa frågor som inte var av relevans för åtalet, eller för skadeståndsdelen. Klienterna hade helt enkelt ett intresse av att frågorna ställdes.
Nu är förhören med Akilov över, och rättegången går in i en mer juridisk fas, som så småningom främst kommer att handla om två saker: vilka som objektivt sett utsatts för mordförsök, och vilka som inte har det, samt vilka som utsatts för framkallande av fara för annan, och vilka som inte har det. Därutöver kommer den att handla om det enorma lidande Akilov åsamkat enskilda, och vilken typ av bevisning som finns för ersättningsgilla skador som inkomstförlust, utlägg för sjukvård, bestående ärrbildningar med mera.
Dessutom har försvaret den sannolikt utsiktslösa uppgiften att argumentera mot ett livstidsstraff, medan målsägandebiträdena har den svåra uppgiften att försöka förflytta gränserna för vad man som målsägande kan tillerkännas i en svensk brottmålsrättegång.
Min kvalificerade gissning är att båda sidor kommer att misslyckas i detta avseende. Nu väntar två veckors paus innan det är målsägandenas tur att höras. Det kommer att bli två smärtsamma månader innan slutanförandena i början av maj.
LÄS OCKSÅ: Terrorns offer: Sekunderna som förändrade deras liv