Därför är det en lysande idé att återställa våtmarker
Våtmarksaktivisterna slog till än en gång, nu mitt under Melodifestivalen.
Folk blir störda i sin lördagsunderhållning, en del säkert förbannade.
Vilket är synd – för att återställa våtmarker är en lysande idé.
Sorgligt nog präglas frågan av hopplös politisk kraftlöshet.
I lördags tvingade en klimataktivist Loreen att avbryta sitt framträdande mitt under Melodifestivalen.
Även om ingen såg vad det stod på banderollen, stod det ganska snart klart att aktivisten kom från ”Återställ våtmarker”-gruppen – aktivistorganisationen som blev allmänt (ö)känd när de blockerade stora motorleder.
Metoden kan man diskutera. Civil olydnad kan vara ett av de skarpaste verktygen i lådan när man vill uppnå förändring, det visar genom historien såväl Rosa Parks som Nelson Mandela och Gandhi.
Men väldigt få skulle nog säga att fördröja ambulanser på E4:an är ett smart sätt att bedriva kampanj på, av ett mycket enkelt skäl – man får folk emot sig. Ingen vill stötta någon som försenar en ambulans. Och dessvärre drabbas även det budskap man vill lyfta fram, vilket är mycket tråkigt.
För oavsett vad man tycker om aktivisternas metoder, är återställandet av våtmarker en lysande idé.
Lika mycket som biltrafiken
En fjärdedel av Sveriges våtmarker torrlades fram till slutet av 1900-talet. När de torvrika markerna exponerades, till exempel för att plantera skog på eller använda som jordbruksmark, började kolet i torven brytas ner och släppa ut stora mängder koldioxid och lustgas.
De utdikade våtmarkerna släpper ut lika mycket som hela biltrafiken i Sverige och står i dag för 20 procent av våra utsläpp. Långt ifrån allt går att återväta. Men klimatvinsten av att återställa åtminstone en del av det här skulle med andra ord kunna vara stor.
Men trots att en satsning på våtmarker skulle göra stor klimatnytta, trots att det är bra mycket billigare, snabbare och enklare än science fiction-projekt som koldioxidinfångning, så händer inte tillräckligt mycket. Även fast den politiska enigheten är förhållandevis stor, så kunde SVT:s Uppdrag granskning i ett mycket gediget reportage visa hur pengar ständigt flyttats, satsningar dragits in och anslagen skurits ned under många år.
”Det är som att Sveriges våtmarksarbete har drabbats av corona-pandemi flera gånger per decennium – det tar bara stopp”, som någon säger i Uppdrag gransknings reportage. Man önskade sig en långsiktig och förutsägbar strategi.
SD gick emot regeringen
Nuvarande regering har från början betonat att frågan är viktig och menat att man ökat satsningen. Oppositionen hävdar bestämt att man bara omfördelar pengar. Regeringen har å sin sida lagt fram att man nu gjort stödet permanent. Informationen basunerades ut. Men nästan genast meddelade SD att de inte kommer rösta för regeringens våtmarksstrategi i riksdagen i mars.
Aktuell Hållbarhet kunde rapportera hur miljö- och jordbruksutskottet i torsdags behandlade ett betänkande om inriktningen för våtmarkspolitiken. SD valde att lägga en reservation mot regeringspartiernas betänkande och därmed fick oppositionspartierna majoritet för sin reservation.
Samma röra som tidigare.
Men så kan vi inte hålla på. Frågan är för viktig. Lösningen är för bra.
Och Loreen måste få sjunga en hel låt utan att bli avbruten.