Något har gått rejält snett med nya pensionstillägget

I september betalas det nya pensionstillägget ut för första gången – men inte till alla pensionärer.

Vem är glad för det nya pensionstillägget?

Jag hör irritation, avundsjuka och ilska.

Är det någon som njuter av de extra slantarna?

I september har 1,2 miljoner pensionärer fått tillägget för första gången. 60 procent är berättigade, övriga får ingenting.

Jag har högre pension än den övre gränsen 17 000 kronor, men fick ändå mig tillsänt ett myndigt beslut om att jag inte får några pengar.

Jag fick lust att svara: och jag har inte bett om några.
 

Det första problemet med tillägget: vissa får, andra inte.

En man skriver i en insändare i Dagens Nyheter att hans fru också fick beskedet ”du får 0 kronor”. I det här fallet för att hon har för lite i pension.

”Det är fruktansvärt provocerande!”, rasar maken som tycker att de som har lägst pension ska få mest.

 

Det andra problemet med tillägget: det är svårt att förstå fördelningen av det.

”Min mor som har dålig pension fick 175 kronor före skatt. Väninnan som har en bra pension fick 600 kronor före skatt. Borde det inte vara tvärtom?”, skriver en kvinna i DN.

Det sitter i ryggmärgen att när staten pytsar ut miljarder på en ny förmån, så ska de fattigaste få. Men det nya pensionstillägget går till pensionärer med medelinkomster. De som har under 9 000 kronor i pension får ingenting.

Tillägget ska skapa respektavstånd mellan dem som jobbat hela livet och dem som inte har gjort det. Det ska alltså ge mer till dem som redan har hyfsad pension för att det ska ha lönat sig bättre för dem att ha jobbat.

 

Det tredje problemet med pensionstillägget: även om tanken var god, blir det för krångligt.

Eller som Pensionsmyndigheten skrev när de starkt avrådde regeringen att införa tillägget, så ”kommer antalet pensionärer som har ett svårförståeligt hypotetiskt beräkningsunderlag i sin pension mer än fördubblas”.

 

Ett fjärde problem med pensionstillägget är att det i många fall är meningslöst, eller till och med har en negativ effekt.

”Löjeväckande eller ett hån mot Sveriges pensionärer?”, undrar en kvinna som tilldelats det lägsta beloppet, 25 kronor i månaden. ”Man är alltså inte värd mer efter 45 år i arbetslivet?”.

Lisa, 68, mejlar mig att det hade varit bättre om hon inte fått de där 25 kronorna. Det blev nämligen en marginaleffekt som gjorde att hon fick ut tre kronor mindre i pension.

 

Det femte problemet med pensionstillägget är att de som ändå förstår att det ska belöna arbetsamma, ser summan som otillräcklig.

”Jag fick ett meddelande från Pensionsmyndigheten angående ’pensionsförmån’ på 275 kronor per månad före skatt. Det kändes pinsamt – efter att ha yrkesarbetat i 50 år! ”, skriver en 83-årig kvinna ilsket till DN.

En man är i samma tidning kritisk även till den maximala summa man kan få:

”Sedan är det låga beloppet, 600 kronor, också provocerande i sig”.

 

Staten pytsar alltså ut sex miljarder kronor om året ur vår gemensamma skattkista till pensionärer som tycker att pengarna är löjeväckande, ett hån, pinsamma och provocerande?

Något verkar ha gått rejält snett med pensionstillägget.


Så räknas pensionstillägget ut

  • Inkomstpensionstillägget kan du få till din allmänna pension från och med september 2021. Rätten till och storleken på tillägget beror på storleken på din allmänna pension och antal arbetsår i Sverige.
  • Tillägget syftar till att ge den som har arbetat ett helt liv med låg lön en högre pension. Du får inget tillägg om du har 17 000 kronor eller mer i pension före skatt, eller mindre än 9 000 kr.
  • För att få maximalt tillägg måste du som är född 1938 till 1944 ha 35 år med pensionsgrundande inkomst. Den som är född 1945 eller senare behöver ha arbetat i 40 år. Annars sänks tillägget.

Källa: Pensionsmyndigheten