Lite patetiskt att smink är vår enda kultur
Stackars oss tjejer. Vi har det inte så bra just nu.
Vi bor i ett av världens mest jämställda länder där utbildning fortfarande är gratis. Tror jag!
Men som alla vet är det extra jobbigt att ha det jobbigt när man borde ha det bra.
Först och främst tänker jag såklart på hela Lykodebaclet.
Drivor av unga tjejer köade utanför öppningen av sminkaffären Lyko i Stockholm, där de första femhundra hade blivit utlovade en gratis goodiebag fylld med riktigt bra grejer.
Lyko verkar inte ha fattat den fullständiga psykosen kring smink på t.ex. Tiktok och underskattade därför trycket.
Tjejer sov utanför butiken och det blev panik och folk fick inte sin goodiebag och det var bilder som påminde mig om tjurrusningen Pamplona.
Tyvärr kan jag inte säga att jag inte känner igen mig i de här tjejerna, som kanske borde ha något bättre för sig. När jag var i London nyligen så struntade jag i minst tre viktiga kulturella upplevelser bara för att få tag i en speciell foundation som bara finns i England (ja okej, och på internet men jag ville se foundationens display)
Varför? Jag vet inte. Det är så vi privilegierade tjejer håller på just nu, i den här biten av historien. Jag har sminket här hemma nu.
Om ni tror att jag nu ska erkänna att jag känner en tomhet, att köpet inte tillfredsställde mig en längre tid, så tror ni fel. Min smala lycka är just den foundationen.
Jag var på en fest häromveckan och en man sa till mig att han stör sig på Berlin (där jag just nu residerar) eftersom det är så mycket motkultur här men utan något att vara emot.
Jag håller inte med honom, men jag kom att tänka på tjejpsykosen kring smink.
Smink är vår tids subkultur fast smink är inte kultur eller sub? Marknaden har hittat på begäret men vi känner det verkligen och grejerna vi köper ÄR för att vara snygg men egentligen så handlar det inte om att vara snygg.
Det handlar typ om att samla och pilla med grejer och göra av med pengar.
Tre enormt tillfredsställande saker. Men om jag verkligen går in i tanken så är det väl lite patetiskt att just SMINK blivit tjejernas alldeles egna kultur såhär hundra år efter rösträtten.
Å andra sidan, är det inte just det alla vi människor delar. Vår gemensamma patetik.
En annan motig grej från tjejveckan som gått är att en brasiliansk fitnessinfluencer i Brasilien dött under en fettsugning. Jag önskar att jag kunde låtsas vara förvånad eller emot att just en träningsinfluencer fettsuger sig. Men jag fattar logiken, man vill gasa på när det känns som om fulländad perfektion väntar precis runt hörnet.
Det var knäna hon fettsög. Kanske trivialt för vissa men eftersom jag själv åren 15-20 grät sammanlagt minst 40 timmar över att jag har knän förstår jag henne.
Inte för att mina knä var fulare än någon annans, jag gillade bara inte att ha ett par.
De såg knöliga ut på benen.
Stackars oss tjejer. Som har knän och sover på gatan som luffare för en påse smink som en gubbe sedan vägrar ge oss.
Och såhär håller vi på trots rösträtt och antagligen gratis utbildning när hela världen är vårt ostron och vi borde vara fria och glada.
Vilket såklart bara gör att allting känns ännu värre.