Katastrofen ändrar agendan för turkiska valet
Tjafset med Sverige bleknar bort
Den fruktansvärda jordbävningen i sydöstra Turkiet förändrar agendan för det turkiska valet.
Tragedin hamnar i förgrunden.
Intresset för den svenska Natoansökan bleknar.
Den jordbävning som natten till måndagen drabbade Turkiet och Syrien var, enligt seismologarena, mycket omfattande, 7.8 på Richterskalan. Det första skalvet kom 02.17. Det första efterskalvet tjugo minuter senare landade på en magnitud på 6. Efterskalven kan i värsta fall pågå under flera år, enligt seismologerna.
Förödelsen och dödstalen är i skrivande stund omöjlig att överblicka, både i Turkiet och grannlandet Syrien. Det enda man kan säga äsr att är att de är omfattande.
Men hur många som dött, som skadats och hur många byggnader som rasat ihop kommer sannolikt ta åtskilliga dagar att summera.
PLUS: Svenska Suzie, 23, i Turkiet: ”Det skakade så att jag spydde”
Ett problem i sammanhanget tycks vara att en hög andel av bostadshusen i de drabbade städerna är gamla. Nybyggda hus är ingen garanti för att de ska klara hur starka jordbävningar som helst. Men de är betydligt mer motståndskraftigare än äldre konstruktioner. Ögonvittnen berättar om att hela kvarter förvandlas till grushögar.
Första omgången i de turkiska parlaments- och presidentvalen hålls den 14 maj. President Recep Tayyip Erdogan vill bli omvald.
Att valets agenda helt skrivs om efter de förödande jordbävningarna är inte konstigt. Omfattningen, som vi alltså ännu inte känner till fullt ut, av naturkatastrofen riskerar att ställa hela det turkiska samhället på ända.
Mindre än tio timmar efter det första skalvet höll president Erdogan sitt första tal till nationen med anledning av de nya jordskalven. 1999 dog 17 000 människor i en jordbävning av ungefär samma magnitud som de nu aktuella. 1934 uppgick siffran till ofattbara 34 000 människor.
Det är ingen vildsint gissning att den turkiska valkampanjen i hög grad kommer att handla om jordbävningens följder, uppröjningen efter den, husstandarder, raserade vägar, brist på rent vatten etcetera.
President Erdogan vill såklart fortfarande inte prata om landets sviktande ekonomi och den skyhöga inflationen. Men den frågan, hur stor den än är, kommer åtminstone den närmaste tiden, hamna i skymundan av jordbävningarna.
För svenskt, finskt och Natos vidkommande kommer det antagligen att leda till att presidentens attacker på Sverige minskar i intensitet och periodicitet. Man får utgå från att presidenten har annat att ägna sina dagar åt än Rasmus Paludan och hans koranbränningar och dess påverkan på Sveriges ansökan till Nato. Det bleknar bort, åtminstone för tillfället.
Så sent som i slutet av förra veckan sade president Erdogan att Turkiet kommer att säga nej till Sverige i Nato ”så länge ni tillåter att min heliga bok, koranen, bränns och rivs sönder”.
Många experter har spått att det turkiska valet, där Sverige alltså varit ett slagträ fram till nu, måste hållas innan det är någon idé att fortsätta samtalen med Erdogan och hans regering. Det är sannolikt fortfarande så.
Den stora skillnaden är att den svenska och finska ansökan till Nato inte längre kommer att spela en lika framträdande roll som avledande manöver i det turkiska valet, att flytta fokus från verkliga problem till ett konstruerat.
Jordbävningens konsekvenser är däremot ett riktigt problem. Till skillnad från tjafsandet med Sverige. Det bleknar bort.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.