Alla register läcker förr eller senare
Hela vaccinationsregistret, med känsliga uppgifter om sju miljoner människor, kan ha spridits.
Läckan på Folkhälsomyndigheten är något att tänka på för de politiker som vill samla all möjlig information om oss.
Förra veckans åtal i Helsingborgs tingsrätt fick inte den uppmärksamhet i tidningar, radio och tv den förtjänade.
Förundersökningen är hemligstämplad i sin helhet, men av åklagarens så kallade stämningsansökan går att läsa sig till att en inhyrd konsult vid Folkhälsomyndigheten har åtalats för brott mot tystnadsplikten.
Detta eftersom han enligt åklagaren ”uppsåtligen röjt ett mycket stort antal personuppgifter om barn som vaccinerats mot Covid-19”.
En lista på 796 barn mellan två och elva år dök sedan upp på en av de konspiratoriska sajter som driver teser i stil med att pandemin är en lögn spridd av den djupa staten i syfte att förslava oss alla.
Materialet, presenterat i en aggressiv ton med udden riktad mot Folkhälsomyndigheten, innehöll de sex första siffrorna i barnens personnummer, datum för vaccinering, vilket vaccin det var, kontaktuppgifter till aktuell klinik.
Av åtalet framgår att konsulten någon gång mellan mars och juli 2022 ska ha kopierat sekretesskyddade uppgifter från myndighetens databas och spridit materialet.
Folkhälsomyndigheten befarar att hela det nationella vaccinationsregistret har läckt.
Det är ett hälsodataregister som används för att följa upp effekterna av nationella vaccinationsprogram.
Information om sju miljoner invånare, framförallt barn som har fått sprutor mot allt från mässling och röda hund till polio och påssjuka, men även alla som har vaccinerats mot covid.
Kort sagt integritetskänslig information som inte ska vara på vift.
Den åtalade mannen nekar till brott. Kanske kommer han att frias. Större sensationer än så har inträffat i svensk kriminalhistoria.
Men poängen med mitt resonemang rör inte skuldfrågan i brottmålet. Poängen är i någon mån att en läcka tveklöst har skett och att det skedde med enkla medel.
Poängen är framförallt hur sårbar en stat som håller sig med allsköns register är.
Fler exempel än Folkhälsomyndigheten finns.
Minns exempelvis eländet på Transportstyrelsen. Information gjordes tillgänglig för personer i andra länder som inte hade säkerhetskontrollerats.
Det var inte vilket material som helst. Dels handlade det om registret över körkort, inklusive bilder, ett register som också innehåller uppgifter om exempelvis vilka fordon som är bepansrade.
Dels handlade det om företagshemligheter och känslig information om broar, tunnelbana, vägar och hamnar i Sverige.
Det vill säga synnerligen intressant information för alla från illasinnade stater till kriminella organisationer.
Minns även att 1177 Vårdguiden lagrade miljontals patientsamtal på en helt oskyddad webbserver.
Sverige är en nation som håller sig med en hel del register. De flesta är harmlösa, men vissa för med sig säkerhetsrisker.
Ta exempelvis Vapenregistret.
Fram tills mitten på 1990-talet hade i princip varje polisdistrikt en egen sammanställning över vapen och deras ägare. Sammanlagt fanns 115 register och de gick inte söka samordnat i dem.
Det fanns fördelar med den ordningen. En säkerhetsventil. Fiender och brottslingar kunde inte skaffa sig en övergripande bild av vilka i Sverige som hade vapen.
Men det fanns också nackdelar. Vid denna tid fanns drygt två miljoner vapen fördelade på 750 000 innehavare.
Polisen efterlyste, av lätt insedda skäl, en modernisering av ålderdomliga regler. Myndigheten krävde möjligheter att få använda vår tids informationsteknik.
Så ett nytt och nationellt vapenregister skapades. Sedan dröjde det inte länge innan EU kom dragandes med ett vapendirektiv, som stipulerade att medlemsländerna ska dela sina vapenregister med varandra.
Det här förhalade Sverige länge med dryga böter som följd. I dag är dock direktivet införlivat även här.
Detta är naturligtvis ett användbart polisärt verktyg. Men ett register över var det finns vapen att stjäla är inte alldeles oproblematiskt, för att uttrycka det försiktigt.
Staten är även intresserad av att få bättre koll på våra pengar. Ett förslag ligger om ett förmögenhetsregister.
Enligt förslaget ska registret innehålla en betydande mängd uppgifter om svenskarnas finansiella tillgångar och skulder.
Informationen ska vara anonymiserad, men med så många detaljer om varje individ samlat på ett ställe finns det risk för att en läcka skulle ge utpressare, kidnappare och rånare tillräckligt med ledtrådar.
Ytterligare ett säkerhetsproblem är den tendens till massövervakning vi ser i brottsbekämpningens namn. Allt från chat control till hemlig buggning av människor som inte är misstänkta för kriminella handlingar.
Jag skulle kunna fortsätta detta resonemang. Men jag tror att det är tillräckligt tydligt som det är.
Alla register läcker – förr eller senare.