Sänkt ränta - desperat krisåtgärd
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2003-03-07
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Riksbanken kommer att sänka räntan om elva dagar.
Det står klart sedan Europeiska centralbanken sänkte sin ränta i går till rekordlåga 2,5 procent.
Krismolnen tornar upp sig över den europeiska ekonomin.
Senaste beviset kom i går när Europeiska centralbanken, ECB, sänkte räntan med 0,25 procentenheter i ett desperat försök att blåsa liv i den ekonomiska brasan.
Sänkningen innebär att den svenska riksbanken också kommer att sänka räntan vid sitt nästa sammanträde.
Dagen därpå, den 18 mars, offentliggörs beslutet.
Det är i stort sett omöjligt att ha mer än en procents skillnad mellan den svenska räntan och räntan i euroområdet. Just nu är skillnaden 1,25 procent.
Räntesänkningen, som följdes av sänkningar även i Danmark och Schweiz, är ett av många kristecken.
Arbetslösheten i euroområdet är den högsta på två år, 8,6 procent.
Värst i Tyskland
I Tyskland, EU:s största ekonomi, är situationen ännu värre. Där är arbetslösheten den högsta på fem år, 10, 5 procent.
I Storbritannien, som i likhet med Sverige inte heller gått över till euro, är räntan den lägsta på 48 år.
Tillväxten i EU var under förra året den sämsta sedan krisåren i början på 1990-talet enligt färska siffror.
Svensk kris förvärras
- Det är inte kris. Det är bara lågkonjunktur, hävdade statsminister Göran Persson i går.
Det låter mer som en besvärjelse än en spådom.
Sverige har egna ekonomiska problem som förvärras av krisen i Europa. Bland Sveriges 19 viktigaste exportmarknader finns tio EU-länder.
Till tre av dem minskade försäljningen redan under förra året, innan krisen blivit akut.
Tyvärr drabbade minskningen några av de största köparländerna, Tyskland, Storbritannien och Frankrike. Det är oroande.
Med sänkta räntor försöker centralbankerna förbättra situationen med konstgjorda medel.
Men metoden är inte problemfri.
Långsam effekt
För det första tar det lång tid innan räntevapnet får effekt, mellan ett och 1,5 år. Det innebär att bankekonomerna tror att krisen blir utdragen.
För det andra är det inte säkert att sänkningarna ger det tilltänkta resultatet. Exempelvis har amerikanska Federal reserve paniksänkt räntan till 1,25 procent utan att det fått någon nämnvärd effekt.