Så kan tragedierna på Medelhavet stoppas – om det inte vore för en sak
Sorgen, ilskan och upprördheten är av förståeliga skäl stor när kanske 500 migranter drunknar på sin väg mot drömmen om ett bättre liv i Europa.
Men i själva verket pågår en konstant katastrof där minst 20 000 människor omkommit sedan 2014.
Tragedierna går att stoppa men viljan att genomföra lösningar är svag.
Scenerna är tyvärr alltför välbekanta.
Ett fartyg totalt överlastat med flyktingar och migranter kapsejsar på Medelhavet utanför Greklands kust. Olyckor med mindre båtar inträffar hela tiden utan att de uppmärksammas. Den här gången rör det sig om en av de värsta olyckorna sedan migrantresorna över Medelhavet började i stor skala för över tio år sedan.
Anhöriga, politiker och frivilligorganisationer ropar som vanligt upprört att de här tragedierna måste få ett slut. Att något måste göras.
Det finns sätt att angripa problemet.
*Låta människor som vill till Europa söka visum i sina hemländer
Europa är och kommer i ännu större utsträckning i framtiden att vara beroende av arbetskraftsinvandring. Varför inte låta efterfrågade yrkesgrupper ansöka om att få komma tillfälligt till Europa för att arbeta. De kan då resa hit på reguljärt sätt och slippa de farliga resorna över Medelhavet. Detsamma med flyktingar med starka asylskäl som inte kan få skydd i sitt närområde.
Ändå är chansen till en sådan lösning liten. Även om tiotusentals migranter varje år beviljades arbetstillstånd i Europa är migrationstrycket långt mycket större. Många skulle inte få ja på sina ansökningar och chansa på att ta den farliga vägen över Medelhavet.
*Armada av räddningsbåtar
Idag finns ett mindre antal räddningsfartyg från frivilligorganisationer. Dessa motarbetas dock kraftigt av länder i Medelhavet som anklagar organisationerna för att samarbeta med människosmugglarna.
Även om inget sådant samarbete förekommer formellt går det inte att blunda för att räddningsfartygen kan bidra till att locka fler att göra de farliga resorna. Om migranterna vet att de blir räddade minskar riskerna med att göra resorna.
*Förlägga asylprocessen till länder utanför Europa
Tankar och försök i den riktningen pågår inom EU. Problemet är att eftersom Europa inte vill ta emot ekonomiska migranter och bara ett litet antal flyktingar så kommer väldigt få att beviljas asyl. Därför kommer båtfärderna till Europa ändå att fortsätta locka människor som får nej.
*En australisk lösning
Australien har infört hårda regler som innebär att inga flyktingar som kommer via båt någonsin får sätta sin fot på australiensisk jord. Istället har Australien skrivit avtal med några smånationer där man etablerat asylläger. De som beviljas asyl får stanna i dessa ö-nationer.
Australien har också bogserat tillbaka migrantbåtar som kommer in på australiensiskt territorium till varifrån de kom. Det har gjort att den flyktingtrafiken nästan upphört.
Inom EU betraktas dock dessa så kallade ”push-backs” som olagliga och inhumana. EU har försökt och försöker att outsourca asylmottagandet men haft svårt att hitta länder som är beredda att ta på sig den rollen mot betalning. Storbritannien har skrivit avtal med Rwanda men på grund av rättsliga tvister är det fortfarande få asylsökande som transporterats dit.
*Stoppa och straffa människosmugglarna
I det aktuella fallet i Grekland har nio egyptiska män gripits och ska ställas inför rätta misstänkta för att ha organiserat den dödliga resan. Numera är det ytterst få flyktingar eller migranter som tar sig till Europa utan att betala tiotusentals kronor till smugglare. Resorna över Medelhavet är en jättebusiness som drar in miljarder till skrupelfria ligor. De anordnar inte bara resorna utan lockar även människor som annars inte hade vågat ta steget, genom att utlova välbetalda jobb och ett rikt liv i Europa.
Men för att komma åt dessa ligor krävs samarbete med polis och kustbevakning i länderna varifrån båtarna sjösätts. Länder som ofta är odemokratiska och där korruptionen är stor. Det är svårt och politiskt känsligt att etablera samarbeten som fungerar.
Det skulle behövas omfattande insatser med drönarövervakning och snabbgående kustbevakningsfartyg på Libyens, Tunisiens och andra länders territorium.
Smugglarna ha dessutom indirekt hjälp av skrupelfria arbetsgivare i Europa som anställer papperslösa till brottsligt låga löner.
EU har nyligen efter många år av låsningar enats om en gemensam migrationspolitik. Ett av huvuddragen är att människor som är ekonomiska migranter och kommer från länder med liten chans att få asyl snabbt ska kunna avvisas och skickas tillbaka. Frågan är bara vart.
Just nu försöker EU etablera ett nära samarbete med Tunisien. Det är möjligen beredda att ta emot sina egna medborgare men inte andra länders.
Själva grundproblemet är att långt många fler människor vill ta sig till Europa än vad Europas länder vill ta emot.
Europas ledare vill gärna framstå som att de upprätthåller asylrätten men gör samtidigt allt i sin makt för att minimera antalet flyktingar som lyckas ta sig till Europa.
Då blir det så gott som omöjligt att hitta lösningar som verkligen fungerar.
Därför kommer smugglingsresorna över Medelhavet att fortsätta och ständigt nya tragedier att inträffa.