Nordkorea visar hur trubbigt sanktionsvapnet är
På mindre än en månad har Nordkorea utfört sju robottester. I går det mest avancerade på fem år.
Detta trots mycket omfattande sanktioner från omvärlden.
Exemplet Nordkorea visar hur svårt det är att med sanktioner ändra ett lands förhatliga beteende. En lärdom som kan säga en del om chanserna att lyckas stoppa Putin i Ukraina.
Nordkoreas kärnvapen betraktas som ett hot mot världsfreden och har varit en internationell följetong de senaste decennierna.
Först försökte världen förhindra Nordkorea att skaffa sig kärnvapen över huvud taget. Nu försöker man förhindra att landet bygger fler kärnvapen än de man redan har och robotar som kan bära dessa kärnvapen vart som helst i världen.
Det enda riktiga vapnet som omvärlden kunnat ta till mot Nordkorea är omfattande ekonomiska och politiska sanktioner. Dagens sanktioner började införas 2006 efter att Nordkorea lämnat NPT, ickespridningsavtalet mot kärnvapen.
Sanktionerna har utökats och skärpts 2009, 2013, 2016 och 2017.
Då talar vi om sanktioner klubbade av FN:s säkerhetsråd som organisationens samtliga medlemsländer ska följa.
Sanktionerna är mycket omfattande. Bland annat råder exportförbud till Nordkorea för allt från teknologiska produkter till lyxvaror till landets elit. Individer som deltar i kärnvapenprogrammet har fått sina tillfångar frysta.
Vetenskapligt och teknologiskt samarbete med Nordkorea är förbjudet liksom att öppna bankkontor.
Vid sidan av FN:s sanktioner har USA infört egna som bland annat innebär att USA har rätt att frysa tillgångar för varje företag, organisation eller individ som har någon form av handel med Nordkorea.
Sanktionerna mot Nordkorea är sannolikt de hårdaste i världen som något land är utsatt för.
Vägrar foga sig
Ändå vägrar landets nuvarande ledare Kim Jong-un att rätta sig efter världssamfundets förbud att inneha kärnvapen eller testa ballistiska robotar.
Tvärtom har Nordkorea, enligt New York Times, genomfört 130 robottester sedan Kom Jong-un kom till makten 2011, jämför med bara 16 tester under hans far Kim Jong-il och 15 tester under hans farfar Kim Il Sung. Av de sex underjordiska kärnvapenprov som landet genomfört har fyra skett under Kim Jong-un.
Har sanktionerna gjort det svårare för Nordkorea att utveckla och modernisera sin kärnvapenarsenal?
Svaret på den frågan är tveklöst ja.
Har sanktionerna hindrat Nordkorea från att vidareutveckla sitt kärnvapenprogram?
Svaret på den frågan är lika tveklöst nej.
Nordkorea har fått betala ett förhållandevis högt pris för att skaffa sig kärnvapen men regimen har uppenbarligen varit beredd att betala det eftersom man ser kärnvapnen som en livförsäkring för regimen.
Ju fler och mer avancerade kärnvapen Nordkorea har desto mindre risk för att USA eller någon annan ska våga attackera landet.
Vad ligger bakom den senaste månadens många robottester i Nordkorea?
Experternas åsikter skiftar.
Vetorätt
Några menar att Kim Jong-un vill passa på att normalisera testerna nu när USA har händerna fulla med Rysslands hot mot Ukraina. Världen ska helt enkelt vänja sig vid att Nordkorea genomför robottester och sluta att ropa på hårdare sanktioner varje gång det sker.
Andra menar att testerna är Kim Jong-uns sätt att försöka få Joe Bidens uppmärksamhet och utverka ekonomiska fördelar i ett instabilt läge. USA har erbjudit förhandlingar men Nordkorea vill ha ett löfte om slopade sanktioner.
Eller att det handlar om att stärka den nationella moralen och stoltheten efter covid och inför firandet av det som skulle ha varit pappa Kim Jong-ils 80-årsdag i februari och landsfadern Kim Il Sungs 110-årsdag i april.
Samtidigt pågår just nu förberedelser för omfattande sanktioner från västvärlden gentemot Ryssland i den händelse att president Putin invaderar eller attackerar Ukraina. FN:s säkerhetsråd lär inte utfärda några sanktioner eftersom Ryssland där har vetorätt.
I ljuset av Nordkorea kan man undra hur effektiva sanktioner egentligen är för att få Putin att lämna sin granne ifred. Eller för den delen för att få något land att rätta sig efter vad det internationella samfundet tycker.
När Kina fängslade demokratiaktivister i Hongkong och monterade ner de friheter som den före detta brittiska kronkolonin enligt avtal är garanterat till 2047, införde USA sanktioner mot Kina. Sedan dess har Kina fortsatt att krossa demokratin i Hongkong.
Västvärlden införde hårda sanktioner mot Ryssland för annekteringen av Krim 2014. Det har inte ändrat Putins beteende.
Sanktioner fungerar som bestraffning men normalt inte för att ändra ett lands uppförande. Apartheidregimen i Sydafrika är ett av få undantag.
Lika lite som de fått Kim Jong-un att avstå från kärnvapen och Xi Jinping från att kväsa demokratin i Hongkong kommer sanktioner att hindra Putin från att invadera Ukraina. Ifall det är vad han bestämt sig för att göra.