Polis, advokat och flygkapten misstänkta i miljonhärva
Fem syskon är misstänkta för exakt samma brott.
Men åklagare lade ner utredningen mot en av dem - som är polis.
En polis, en advokat, en flygkapten, en apotekare och en banktjänsteman.
De tre bröderna och två systrarna misstänks ha lurat till sig 30 miljoner i en assistanshärva.
Redan de inblandades yrken gör detta ärende kriminologiskt udda, men fallet är dessvärre märkligt även i andra aspekter.
Jag skriver dessvärre, då Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i går tvingades sätta ner foten och rädda rättsvårdande myndigheter från en pinsamhet som sannolikt hade lett till sargat förtroende i allmänhetens ögon.
Men låt mig ta denna komplicerade historia från början.
Den 3 oktober 2019 gjorde kommunen en polisanmälan om grovt bedrägeri mot fem syskon som sedan 2008 påstods ha fuskat med sin pappas assistans.
Ett bedrägeri som ska ha omfattat 30 miljoner kronor och som möjligen är förklaringen till att barnen kunde ta sig igenom långa utbildningar utan att i efterhand tyngas av saftiga studielån.
Utredningen mot fyra av syskonen sköttes av Ekobrottsmyndigheten. Men då den femte var polis inleddes en separat förundersökning mot honom hos särskilda åklagarkammaren.
Det är naturligtvis inte helt lyckat med två olika utredningar inom två olika myndigheter rörande ett och samma brott.
Men Åklagarmyndigheten har bestämt att brottsmisstankar mot poliser, åklagare, domare och riksdagsledamöter ska handläggas av särskilda kammaren och Ekobrottsmyndigheten kom ingen vart med sina protester mot uppdelningen.
Förundersökningen mot fyra av syskonen leddes av Göran Kvist, en rutinerad åklagare som tidigare i karriären bland annat arbetat som domare.
Ärendet puttrade på. Fall som dessa är komplexa och en hel del utredningsarbete måste göras.
Att bevisa att de misstänkta inte befann sig i pappans bostad vid de tider de redovisat till kommunen tar tid.
Det spanades, arbetsscheman undersöktes, uppgifter från kortköp samlades in, parkeringsappar granskades.
De fyra syskonen satt även häktade ett tag, men släpptes efter två veckor då det inte längre bedömdes att de kunde skada utredningen genom att snacka ihop sig.
Hur gick det då med utredningen mot polisen?
Inget vidare. Förundersökningen mot honom lades ner av en åklagare på särskilda kammaren utan att särskilt mycket blivit gjort.
Ekobrottsmyndighetens utredningsmaterial borde ha varit av intresse. Liksom vittnesuppgifterna från ett 20-tal kommunala assistenter som på vardagar skötte vården av pappan.
Inget av detta begärdes in. Utredningen slängdes snart i papperskorgen med en kortfattad motivering.
Ett olyckligt beslut, för att uttrycka saken milt. Det kan om inte annat den dagen åtal väcks bli en svår pedagogisk uppgift att för allmänheten förklara varför fyra syskon ställs inför rätta för grov kriminalitet medan det femte klarar sig.
Man behöver inte vara en konspirationsteoretiker som tror på Moskvas påståenden om att lik på gatorna i Ukraina i själva verket är skådespelare som spelar döda, för att få för sig att han slapp undan för att han var polis.
Att det rör sig om samhällshotande brottsmisstankar gör inte soppan mindre olustig.
I går tog dock ärendet en ny vändning. Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum beslöt nämligen att återuppta förundersökningen mot polisen.
Det är den goda nyheten. Den mindre goda är att det också bestämdes att båda utredningarna ska bedrivas av särskilda kammaren.
Efter allt som har hänt vore det onekligen väldigt mycket bättre om Ekobrottsmyndigheten fick slutföra sitt arbete.
Riksåklagaren borde ta sig en titt på detta egendomliga fall.