Merkels öppna famn har blivit kalla handen

Dåvarande förbundskanslern Angela Merkel sträckte ut sina händer och myntade den klassiska frasen ”wir schaffen das”.

Olaf Scholz genomför nu en total omsvängning där han istället slår fast att ”det är för många som kommer” och inför gränskontroller.

Tysklands lappkast kan få stora följder för flyktingmottagandet i Europa.

Efter den stora flyktingkrisen 2015-16 när över en och en halv miljon människor tog sig till Europa under kort tid har en rad länder infört en striktare migrationspolitik. Sverige är ett av dem.

Tyskland har dock fortsatt att ta emot de som kommer. Lite i den anda som Angela Merkel grundlade när hon lugnade sina medborgare under flyktingkrisen med orden ”vi klarar det”.

Angela Merkel myntade den klassiska frasen ”wir schaffen das” (”vi klarar det”).

Men nu har även Tyskland kastat in handduken. Häromdagen höll den socialdemokratiske förbundskanslern Olaf Scholz krismöte med regeringscheferna i Tysklands 16 delstater. Ett möte som drog ut på småtimmarna.


När en hålögd Scholz kom ut från mötet kunde han nöjt meddela att man enats om en rad åtgärder med syftet att minska antalet asylsökande i Tyskland. En av dem är att sänka den ersättning som asylsökande får. De ska inte heller få mer än en del av bidragen som kontanter som de kan skicka till anhöriga i sina hemländer.

Olaf Scholz efter mötet under tisdagskvällen.

Asylansökningar ska också avgöras snabbare och de som får avslag ska utvisas fortare.

Scholz och hans koalitionsregering står under hårt tryck inte bara från delstater som klagar över att deras asylboenden är fulla och att kostnaderna skenar. Han pressas även av det högerextrema partiet Alternativ för Tyskland, AfDs framgångar i flera delstatsval nyligen. Partiet har traditionellt haft många anhängare i östra Tyskland men kunde nu inkassera stora framgångar i bland annat Bayern.


Fram till och med september hade 250 000 asylsökande kommit till Tyskland i år. En ökning med 73 procent jämfört med samma period förra året. Landet har dessutom tagit emot en miljon flyktingar från Ukraina som inte behöver ansöka om asyl.

För några veckor sedan införde Tyskland fasta gränskontroller mot Tjeckien, Polen och Schweiz i ett försök att stoppa flyktingsmugglingen. Dessa ska nu förlängas. Även straffsatserna för flyktingsmugglare har höjts.

Detta sker i ett läge när flyktingströmmarna över Medelhavet har ökat kraftigt.


Scholz lovade också efter uppgörelsen som han kallade ”historisk” att överväga möjligheterna att utlokalisera asylprocessen till länder utanför Europa. Idéer som redan prövas av Storbritannien och Danmark.

Tysk gränspolis stoppar en skåpbil som kommer in i landet vid den tysk-polska gränsövergången.

Italien träffade i början av veckan ett avtal med Albanien om att skicka asylsökande dit som tagit sig över Medelhavet. Till en början handlar det om 3 000 migranter. Men över tid kan det bli så många som 36 000 per år som får sin ansökan prövad i Albanien, ett land som i dagsläget står utanför EU.

Som motprestation har Meloni lovat att arbeta för att Albanien ska få bli medlem av unionen.

Uppgörelsen fördöms av diverse flyktingorganisationer som ännu ett avsteg från asylrätten. Men det råder ingen tvekan om att det är i denna riktning som Europas flyktingpolitik går.


Det är alldeles för många människor som försöker ta sig till Europa samtidigt som viljan att ta emot dem är obefintlig.

Samtliga de länder som under flyktingkrisen tog emot flest asylsökande (Tyskland, Sverige, Österrike, Nederländerna) har kraftigt stramat åt sin migrationspolitik eller är på väg att göra det.

Migranter väntar vid en polisbil efter att de olagligt korsat gränsen från Polen till Tyskland.

Detta samtidigt som EU-kommissionär Ylva Johansson försöker lotsa igenom sitt förslag till en gemensam migrationspolitik för EU där ett bärande inslag är en frivillig omfördelning av flyktingar från länder vid Europas yttre gränser som Italien och Grekland till andra medlemsländer.


Frågan är bara vem som ska ta emot dem. Det finns inga frivilliga i sikte som räcker upp handen.

Inför EU-valen nästa vår seglar migration upp som en ödesfråga för väljarna. Högerextremister och högerpopulister räknar med att kunna rida på den vågen. Till och med inom vänstern växer flyktingmotståndet.


I Tyskland har den kända vänsterpolitikern Sahra Wagenknecht lämnat partiet Die Linke, en rest från det östtyska kommunistpartiet, för att bilda ett eget vänsterparti där begränsning av invandringen är en huvudfråga.


Den öppna famnen förvandlas alltmer till en kall hand.