Fick cancer & bröt ryggen – då räddade grannarna familjen

Uppdaterad 2016-09-21 | Publicerad 2016-09-20

Cancer, dödsfall och en bruten rygg. Under några år var det ingen hejd på antalet olyckor som familjen Fyrhake råkade ut för.

Till slut bestämde sig grannarna för att gå in och hjälpa dem att renovera huset.

– Som utomstående tänkte man ju bara att nu får det fan vara nog! säger grannen Dennis.

Solgård är ett lummigt bostadsområde med villor och radhus i Huddinge – här bor familjen Fyrhake. Och de har verkligen fått känna på hur viktigt det är att omge sig av bra människor.

Familjen flyttade in i en villa med stort renoveringsbehov 2001. De fick två barn och fixade så smått under småbarnsåren. Men så 2010 började eländet. Mamma Ulrika fick bröstcancer och genomgick både cellgiftsbehandling och operation.

2011 började krafterna komma tillbaka, och familjen satte igång med panelen på utsidan av huset. Ulrica skulle just gå tillbaka till sitt jobb efter cancern – då skedde nästa olycka.

– När jag stod på byggställningen på framsidan av huset för att måla så välte den. Jag trillade ner och bröt ryggen, spräckte skallen, näsan, kindbenet, bihålorna och fick inre blödningar, säger Ulrika och pausar.

– Det tog ett tag att komma tillbaka…

Cancern kom tillbaka – och var obotlig

Det var som att oturen aldrig ville ta slut. Under 2012 gick en av Ulrikas bästa kompisar plötsligt bort, och därefter fick maken Max akut diskbråck och behövde opereras.

– Sakerna gick lite slag i slag, och det var lite svårt att hålla motivationen uppe, säger Max.

Under arbetet med huset hade familjen stor hjälp av Ulrikas pappa – men han gick hastigt bort under 2013.

– Det var Ulrikas pappa som hade planerna i huvudet som vi jobbade utefter, säger Max.

När de trodde att nu kan det väl ändå inte bli värre, då kom nästa bakslag.

I maj 2014 fick Ulrika veta att cancern hade kommit tillbaka – och att den dessutom var obotlig.

Och i den vevan lessnade också familjens grannar.

– Vi satt och pratade om eländes elände: Hur mycket kan en familj behöva drabbas av? Det är ju jobbigt för vanliga friska familjer att renovera ett hus, säger Olle Forsberg, 52.

Gav ringar på vattnet

Tillsammans med Mårten och Dennis som också bor i området började han fundera över hur de kunde hjälpa familjen Fyrhake. Mårten kläckte idéen: Vi drar ihop ett gäng och erbjuder oss att fixa huset.

– Och det gav ju ringar på vattnet – plötsligt ville alla vara med, säger Dennis Forssell.

De gick med sitt förslag till familjen.

– Vi presenterade idén för Ulrika och Max, och sa att ni får fixa fram material så hjälper vi er med jobbet. Säg till vad ni behöver hjälp med så kommer vi med armar, ben och verktyg! säger Olle.

Familjen blev överrumplad

– Det är klart att vi blev glada, självklart! Men man blir också lite förlägen, man är inte van vid att bli erbjuden så fin hjälp. Vi hade tappat orken och lusten till att hålla på med huset, så det betydde jättemycket, säger Ulrika.

Tillsammans bestämde de en helg – och till slut blev det hela nio familjer med vuxna och barn som hjälptes åt.

– Vi kände ju inte alla innan – men alla kände någon. Så det blev ett nytt sammansatt gäng, säger Olle.

De fixade t-shirtar till alla med texten ”Team Fyrhake – fuck cancer”. Hela gaveln på huset behövdes fixas. Det var puts, målning, isolering, takläggning, fix med garaget och plåtjobb.

– Det var som en tomteverkstad! Det var otroligt lätt att mobilisera energi och kraft, allt gick så lätt för det fanns en sådan lust. Och det var så roligt att jobba ihop, säger Olle.

Ser förebilder i varandra

Familjen är otroligt tacksam för fixarhelgen som blev till en succé.

– Ni kom verkligen till oss när det var så många som stod och såg på och bara tyckte synd om oss, säger Ulrika.

Pappa Max instämmer.

– Man tappade ju helt orken att hålla på med huset. Men när vi fick den här boosten av grannarna så blev det som en spark i baken – man ryckte upp sig själv! säger Max.

Men arbetet gav även energi tillbaka till alla grannarna.

– När vi såg hur bra ni klarade av allt det här trots allt så kände man ”Hur lätt är det inte för oss då som inte har cancer att greja det här”. Och skulle man drabbas av någonting så har man Ulrika som förebild, säger Olle.

– Ja, jag tror att vi har varit hyggligt bra på att komma igen, säger Ulrica men blir avbruten av Olle:

– Ni har ju varit stålmänniskor i humöret!

Har ofta fester ihop

Efteråt har grannarna en jättefin sammanhållning. De har gärna fester ihop och åker på semester tillsammans. 

Ulrikas cancer är kronisk, men med behandlingen hon får lyckas läkarna hålla den i schack.

Hon har märkt att många andra tassar på tå och tror att bara för att hon har cancer så ska hon ligga i fosterställning och gråta hela tiden.

– Men saker slutar ju inte att vara roliga bara för att man har cancer – och det blev så tydligt här, säger hon.

Familjen Fyrhake – hur lyckas ni vara så positiva trots allt?

– Alla har ett val, och vi har valt att inte grotta ner oss, säger Ulrika.

Följ ämnen i artikeln