Ebbe och Elisabeth räddades av svenskor – på Seychellerna

Publicerad 2014-11-18

Paret Ebbe Alfredson och Elisabeth Sparring låg blödande och chockade efter att ha blivit påkörda av en lastbil på Seychellerna, 800 mil från Sverige.

Först på plats? Två sjuksköterskor från Norrtälje.

– Det är helt otroligt, vi hade änglavakt, säger Ebbe Alfredson, 72.

Den osannolika historien utspelade sig i Beau Vallon på Seychellerna i lördags. Ebbe Alfredson och sambon Elisabeth Sparring, 63, hade varit på utflykt och skulle gå tillbaka till hotellet när olyckan var framme.

– Jag går lite framför Elisabeth och när jag vänder mig om ser jag en lastbil köra upp på trottoaren med dunder och brak. Jag försöker dra undan henne, men bilen träffar oss med vänster front, säger Ebbe Alfredson.

"Jag tänkte: Herregud"

Semesterparadiset hade snabbt förvandlats till en mardröm för det chockade och blödande paret. Men hjälpen kom snabbt och från oväntat håll. På andra sidan gatan stod de svenska turisterna Annelie Bjurlén och Åsa Spännar, båda sjuksköterskor till yrket.

– Vi sprang dit och såg till att stoppa blödningarna och fixera Elisabeths nacke. Jag såg att de var turister så jag frågade var de kommer ifrån. När de svarade Sverige tänkte jag: herregud, säger Annelie Bjurlén.

De båda sjuksköterskorna följde med paret i ambulansen och förklarade vad som hände och hur vården skulle bli. En ovärderlig hjälp, menar Ebbe Alfredson.

– Visst är det otroligt? De var helt fantastiska. Så otroligt duktiga tjejer, säger han.

"Hade kunnat sluta med döden"

Paret vilar just nu upp sig på sjukhuset i huvudstaden Victoria. Ebbe Alfredson klarade sig med en skada i handen, medan sambon Elisabeth fick en hjärnskakning och blåmärken över kroppen.

– Men det hade kunnat sluta med döden. Det handlade om sekunder, säger Ebbe Alfredson.

Annelie Bjurlén och Åsa Spännar har hunnit komma hem från semestern och hoppas kunna återförenas med paret när de flygs hem.

– Vi har bytt nummer så jag hoppas att vi ses. Det är bara så otroligt skönt att det gick bra för dem och att vi kunde hjälpa till. Det är en fantastisk känsla, säger Annelie Bjurlén.