S beslutar om Nato om 10 dagar: ”Alliansfrihet är dyrt”

Uppdaterad 2022-05-06 | Publicerad 2022-05-05

Sverige skulle behöva flerdubbla försvarsbudgeten vid ett nej till Nato.

Det utgår flera ledande socialdemokratiska politiker ifrån inför det beslutet som ska fattas om 10 dagar.

– Alliansfrihet är dyrt, säger Vivianne Macdisi, partistyrelseledamot och regionråd.

Socialdemokraterna väntas ta beslut om Nato om tio dagar – på ett extrainsatt partistyrelsemöte nästa helg.

Som beslutsunderlag kommer ledamöterna ha med sig diskussioner som förts i respektive distriktsförbund – men också siffror och information från försvarsdepartementet som presenterats under tidigare partistyrelsemöten.

Nyckelfrågan

En aspekt som flera ledamöter tagit fasta på är kostnaderna för att vara alliansfri.

Enligt vad en handfull uppgiftslämnare berättar för Aftonbladet har information lämnats på det senaste partistyrelsemötet om att Sverige skulle behöva komma upp i en försvarsbudget på 4-5 procent av BNP om landet ska stå alliansfritt.

Det skulle innebära motsvarande en ökning av dagens försvarsbudget (2021) på 76,6 miljarder kronor till en nivå på omkring 250 miljarder kronor.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Sveriges utrikesminister Ann Linde vid Natos högkvarter i januari.

”Gigantiskt mycket pengar”

Ronny Löfquist är partistyrelseledamot från Halland och säger att han ännu inte bestämt sig kring Nato – men att han oroar sig för både om Sverige ska kunna hinna och ha råd att rusta upp till den nivån.

– Det är en av de aspekterna där jag väger för- och nackdelarna. Om vi ska kunna försvara landet kommer vi behöva gå tillbaka till en försvarsbudget som vi hade på 60-70-talen då vi la 4 procent av BNP i försvarsutgifter. Det är absolut en väg att gå, att rusta själva men då är frågan hur snabbt vi kan rusta och till vilken kostnad?

Han beskriver sig som en tidigare ”kraftfull Nato-motståndare” men att han nu befinner sig i en process där målet måste vara att säkra tryggheten i landet.

– Det är ju gigantiskt mycket pengar att lägga 4-5 procent av BNP på försvar och det lär vara väsentligt mycket billigare att vara med i en allians än att rusta ett eget försvar. Och då får man lägga den kostnaden mot det som vi socialdemokrater faktiskt vill göra, det vill säga satsa på välfärden, tillväxt, gröna jobb och höjda pensioner. Det är en politisk avvägning, hur använder vi pengarna bäst?

”Finns annat att satsa på”

Vivianne Macdisi är regionråd i Uppsala och sitter i partistyrelsen. Också hon har tagit fasta på kostnaderna för att förbli alliansfri jämfört med att vara delaktig i en försvarsallians.

– Är vi med i Nato är det 2 procent av BNP som man får räkna med, men under perioder vi har varit tvungna att rusta upp historiskt har det rört sig mer mot 4-5 procent av BNP. Som hälso- och sjukvårdspolitiker kan jag säga att det finns väldigt många andra saker som vi skulle behöva satsa på i välfärden än ett ökat försvar.

Vivianne Macdisi. Arkivbild

Macdisi vill inte säga var hon själv eller Uppsaladistriktet landat efter den säkerhetspolitiska dialogen som förts, men en av aspekterna som hon själv resonerar kring är alliansfrihetens ekonomiska pris.

– Även om det inte är det avgörande argumentet så är det så att alliansfrihet är dyrt, även ekonomiskt. Och det måste man ha med sig. Och det blir dyrare eftersom att vara alliansfri är inte samma sak 2022-2023 som det var 2021-2022 därför att nu kommer vi troligen vara ensamma som alliansfria och inte tillsammans med Finland. Det är det som är den stora skillnaden. Det grubblar jag ganska mycket på som sjukvårdspolitiker.

Ser du var man skulle skära ner någonstans för att bekosta ett så stort försvar?

– Det kan man ställa sig frågan och det har vi inget svar på.