Svantesson: Finns en förväntan att vi ska göra allt

Finansministern i stor intervju om stödpaket, inflationen – och framtiden

Publicerad 2024-03-03

Finansministern är nyckeln i en regering.

En del menar att posten till och med är tyngre än statsministerjobbet.

My Rohwedder följde med en Elisabeth Svantesson på resa. Där berättar hon om sin politiska kompass och vad det betyder för henne som politiker att möta människor och deras öden.

Följ ämnen
Ukraina

Elisabeth Svantesson har tagit ett stadigt grepp om pipan på en marin kanon. Hon besöker BAE Systems Bofors i Karlskoga. Här tillverkas vapensystemet Archer som Sverige skickat till Ukraina.

– För några år sedan gick det knappt att berätta att man jobbade inom vapenindustrin, berättar Lena Gillström, vd på Bofors i Karlskoga.

Elisabeth Svantesson är finansminister i en tid av upprustning.

I bästa fall möttes det av ointresse, i värsta fall av förakt. Men det är nya tider för vapenindustrin, och på BAE Systems Bofors vet man att det börjar med politiken. Därför är de nöjda med att få besök av Elisabeth Svantesson – det är hon som håller i pengarna.

Svantesson under besöket i Karlskoga.

Elisabeth Svantesson är finansminister i en ny tid. Sverige ska rusta upp och det kommer att kosta pengar, mycket pengar. Samtidigt är vi mitt i det finansministern själv beskriver som en ekonomisk vinter. Ekonomisk vinter kan väl ses som en sammanfattning av lågkonjunktur, ökad arbetslöshet och en välfärd som går på knä.

”Frihet starkt hos oss”

– Vi lägger ju enorma resurser nu på att bygga försvar, som ingen finansminister har gjort på, jag vet inte ens när, säger Svantesson och fortsätter:

– Statens viktigaste uppgift måste vara att se till att vi bygger trygghet och då handlar det också om att bygga rättsväsende och polis. Jag måste se till att det finns pengar till det. Samtidigt som vi är i en svår ekonomisk miljö.

– Vi vill se till att köpkraften inte urholkas helt, stärka arbetslinjen och sänka skatt, till exempel.

Som finansminister förespråkar Svantesson en återhållsam ekonomisk politik.

Elisabeth Svantesson har varit finansminister i ett och ett halvt år. Större delen av den här tiden har hon pratat om inflationsbekämpning och pengar till välfärden. En återkommande kritik har varit att finanspolitiken inte varit tillräckligt moderat.

– Frihet och ansvar ligger väldigt starkt, hos oss (Moderaterna, reds. anm.) och även hos mig. Det vill säga frihet att leva det liv man vill. Frihet att man kan leva på sin egen lön, att man inte är beroende av andra på det sättet.

– Men också ansvar, och då tänker inte jag bara att vi ska ta ansvar för själva utan också ansvar för andra. Och det är liksom min grundplatta.

Det är ingen lättsam sak att hänga på Elisabeth Svantesson, hon är alltid ett steg före. Hon är först uppför trappan, först med att ta kaffe, först färdig med sin lunch. Efter mötet på BAE Systems Bofors träffar hon lokala moderater i Karlskoga. Elisabeth Svantesson har hämtat kaffe till alla innan de ens ätit upp.

”Vinsterna sticker i folks ögon”

Som finansminister förespråkar Svantesson en återhållsam ekonomisk politik. Inte alltid en helt populär inställning efter ett maktskifte och sällan en populär inställning hos lokala politiker.

– Det finns en förväntan att vi ska göra allt, men vi gör en reform i taget och en budget i taget, säger Svantesson.

När hon öppnar för frågor undrar en lokal moderat om bankernas vinster. Det sticker i folks ögon, säger han. Svantesson verkar hålla med.

– Man måste kunna göra vinst, men det här är ju absurt, svarar hon.

– Det är provocerande. Jag har hört försvarstal från någon bank och jag skäms över deras argumentation.

Svaret enligt Svantesson är att regeringen nu jobbar med att se över bolånen, att det ska bli lättare att byta bank och lättare att lösa ut sina lån än det är i dag.

Men som kommunal eller regional politiker i dag har man större problem än bankernas vinster.

En oro som de lokala moderaterna i Karlskoga delar med stora delar av landet är hur kommuner och regioner ska ta sig igenom 2024 utan stora nedskärningar i sin verksamhet. Särskilt landets regioner har det tufft. Framför allt har den höga inflationen lett till stora kostnader för löner och pensioner och nästan alla landets regioner har flaggat för nedskärningar i vården.

– Vi är beredda att skjuta till mer, men det är ju förhandlingar som nu pågår, säger Elisabeth Svantesson.

Kallar sig relationspolitiker

Regeringen och Sverigedemokraterna har börjat förhandla inför vårens budget. Det kommer mer pengar till regioner framförallt, men hur mycket vill Svantesson inte svara på. Hon vill inte heller ge sig in i turerna kring om statsminister Ulf Kristersson verkligen lovat att se till att ingen vårdpersonal ska sägas upp, eller inte. Inte ens Ulf Kristersson verkar längre helt säker på vad han har sagt.

Svantesson är också kritisk till hur regionerna skött sin ekonomi.

– I grund och botten så hoppas jag, och menar att flera av dem måste jobba med att göra saker smartare. När jag säger effektivisering så menar jag inte att folk ska sluta sitt jobb, utan jag menar att man kan göra saker på ett bättre sätt.

– Det är en diskussion vi har också hemma runt köksbordet, jag och min man som är sjuksköterska.

– Det finns definitivt strukturreformer att göra.

Elisabeth Svantesson beskriver sig som en relationspolitiker, att det är i det mänskliga mötet hon samlar kraft och energi och att relationer också är viktiga för politiska överenskommelser. För henne finns det två bärande delar i politiken.

En plats hon ofta återkommer till är den ideella organisationen Vid din sida. Vid din sida drivs av eldsjälen Jeanette Höglund och är en plats dit utsatta och fattiga pensionärer kan komma och äta frukost, lunch eller middag, få hjälp med olika saker och framförallt få stöd och sällskap. Organisationen har sett ett ökning i antalet utsatta och fattiga som söker sig till dem, inte minst äldre från Ukraina.

– Det är tufft såklart för ukrainarna, men det är det för alla. De har ju samma nivåer som alla asylsökande har.

– Det vi gör ändå för Ukrainarna här i Sverige: de har husrum, de möter människor. Många har börjat jobba och barnen går i skolan.

– Men visst är det tufft.

”Det är ett krig i vårt närområde som vi vill och ska vara engagerade i”, säger Svantesson.

Presenterade nytt stödpaket

Från Svantesson kommer det inga löften om att ge de ukrainska flyktingarna mer pengar i nuläget.

Och just Ukraina och Rysslands invasion kommer att prägla Elisabeth Svantessons tid som finansminister.

Hur påverkar de stora stöden till Ukraina den svenska ekonomin?

– Stödet till Ukraina är ett absolut måste. Det är ett krig i vårt närområde som vi vill och ska vara engagerade i. Putin får inte vinna det kriget.

– Så klart det påverkar ekonomin, men det har vi råd med.

I veckan presenterade finansministern, tillsammans med statsministern och försvarsministern Sveriges femtonde stödpaket till Ukraina. Allt som allt ett paket på över sju miljarder kronor. Bland annat ska Sverige skicka Stridsbåt 90 till Ukraina.

Svantesson under besöket på Berga.

Förutom att stötta Ukraina så att de vinner kriget behöver Sverige rusta upp, stora infrastruktursatsningar behövs de kommande åren, välfärden behöver stora stöd och kärnkraft ska byggas.

Många vill ha pengar av Elisabeth Svantesson.

Hur de här investeringarna ska finansieras ligger och pyr som en oförlöst vulkan av konflikt, inte bara i politiken som stort utan också i regeringen.

”Min uppgift att hålla emot”

För att få loss pengar till investeringar har politikerna börjat snegla på det ekonomiska ramverket, det som reglerar hur mycket pengar en regering kan spendera och hur mycket den behöver lägga på att betala av på Sveriges statsskuld. I dag har Sverige ett överskottsmål, det betyder att staten alltid måste spara och bygga upp sin ekonomiska buffert. Diskussionen nu handlar om att istället övergå till ett balansmål eller ett underskottsmål.

Ett balansmål betyder att det kan gå jämt ut och med ett underskott kan regeringen låna till investeringar.

Bland annat har Svantessons regeringspartner Kristdemokraterna och Ebba Busch pratat om att gå över till ett underskottmål för att kunna göra stora investeringar i bland annat infrastruktur.

Lite milt uttryckt tycker Elisabeth Svantesson att det är en dålig idé.

– Det där tycker jag är intressant, hur snabbt en diskussion och ett grundfundament bara kan kantra. Från att det är bra att vi har ordning och reda, till att nu liksom gå över helt åt andra sidan och bara dra på här för att behoven är så stora.

– Den tycker jag är intressant och jag tänker att det är min uppgift också att hålla mot.

I november ska en parlamentarisk grupp presentera sina åsikter om hur målet kan se ut. Moderaterna lutar åt ett balansmål. Enligt finansdepartementets beräkningar skulle det ge 20 extra miljarder om året att investera i olika saker.

Elisabeth Svantesson vill inte riktigt svara på frågor om sina ambitioner och sin framtid i partiet.

Hoppas på ljusning 2025

– Jag utesluter inte förändring av själva målet, men för mig och för oss Moderater, är det en enorm politisk risk att planlägga flera decennier framöver med underskott. Då litar man på att politiker om 10-15 år kommer kunna klara av det.

Finansministrar håller ofta en hög profil. Förutom statsministern är finansministern den med mest makt i regeringen. Vissa skulle kanske till och med argumentera för att finansministern har mer makt eftersom den håller i pengarna. Säger finansen nej, då blir det inget. Det har också hänt att en finansminister blir partiledare och statsminister. Göran Persson och Magdalena Andersson var båda finansministrar innan de blev partiledare.

Hur Elisabeth Svantessons ambitioner och framtid i partiet ser ut vill hon inte riktigt svara på. Hon är nöjd med sitt jobb som finansminister.

– Jag tänker överhuvudtaget inte på det, mer än att jag ska göra allt vad jag kan.

Har du partiledarambitioner?

– Nej, jag har varit vice partiledare sen 2015 och det har varit väldigt roligt.

– Jag älskar Moderaterna.

Enligt prognoserna kommer det bli ett tufft år 2024. Elisabeth Svantesson har förhoppningar om en ljusare ekonomi redan 2025.

Vad är din målbild för ekonomin i slutet av den här mandatperioden?

– Vi har inte en ekonomisk vinter. Vi är inne i minst en vår och helst en sommar 2026. Och att människor har fått tillbaka köpkraft. Det tycker jag är väldigt viktigt.

– Att man känner att de här tuffa åren ligger bakom oss och nu har vi en annan tid framför oss.

– Vårkänslor helt enkelt.

Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.