”Man får ont i magen av att se barnen”

Staffan Lindberg

Barn och vuxna tvingas ner i klaustrofobiska gruvhål helt utan skyddsutrustning.

Aftonbladets reportage från koboltgruvorna i Kongo-Kinshasa väcker starka känslor – ända in i regeringen.

– Man får ont i magen när man se barn på det här sättet, säger näringsminister Mikael Damberg.

Efterfrågan på elbilar ökar snabbt i världen. Den svenska regeringen talar sig varm för omställningen och har bland annat beslutat att satsa upp till en miljard kronor på ett elbilslabb i Göteborg.

Samtidigt som man höjer bonusen för elbilar från 40 000 till 60 000 kronor i år.

Men elbilar är inga problemfria fordon. Batterierna innehåller upp till tio kilo kobolt, en råvara som till stor del hämtas från det krigshärjade Kongo-Kinshasa.

Aftonbladet har i en uppmärksammad granskning visat verkligheten i Kongo-Kinshasas koboltgruvor. Barn så unga som sju, åtta år deltar i det slitsamma arbetet. Skyddsutrustningen är obefintlig och sjukhus och bårhus är fyllda av skadade och döda gruvarbetare.

Riskerna med kobolt hotar nu hela omställningen till elbilar, varnar branschbedömare.

Nu reagerar också den svenska regeringen på Aftonbladets granskning, genom närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) och EU- och handelsminister Ann Linde (S).

– Granskningen är oerhört upprörande. När folk får se pojkarna som sticker sina fötter i gruvväggarna och hur människor faktiskt dör av det här, så blir det en väckarklocka, säger Ann Linde.

”Ont i magen”

– Man får ont i magen när man läser, det slår mot en, när man ser barn på det här sättet. Det är viktigt att vi får en diskussion globalt men också på hemmaplan om hur vi skapar hållbara flöden och produkter, säger Mikael Damberg.

Det finns hållbarhetsexperter som varnar för att bristen på kobolt kan bromsa hela övergången till elbilar. Hur ser ni på det?

– Det är så det är. Vi har granskat vilka mineraler som kommer att krävas för den gröna omställningen och vet att vi är väldigt beroende av utvinningen i Kina och Afrika. Risken är att vi blir helt beroende av mineraler som utvinns på ett icke-hållbart sätt, säger Mikael Damberg.

helskärm

Det finns kobolt i Sverige, men inga gruvor. Varför inte?

– När priserna nu ökar kraftfullt så sker det en omvärdering. Det är många som tittar på de fyndigheter som finns. Jag tror att det är viktigt att förstå att vi har en del av de här mineralerna i Sverige och att det kan vara ett alternativ till de här fruktansvärda bilderna från Kongo, säger Mikael Damberg.

”Viktigt inte blunda”

När kommer vi att få se en svensk koboltgruva?

– Det går inte att säga. Man tittar redan i dag på att ta hand om den kobolt som vi tidigare har tagit upp, som finns i slagghögar och gruvavfall. Det sker också prospektering av nya gruvor. Men vi har en strikt process för vilka krav som ställs, säger Damberg.

Regeringen hyllar Volvos elbilssatsning och höjer elbilsbonusen kraftigt samtidigt som andra typer av fordon, som diesel, blir dyrare. Är det så klokt att driva på omställningen till elbilar innan koboltfrågan är löst?

– Transportsektorn är vår kanske största klimatutmaning i Sverige. Vi har inte tid för klimatets skull att bromsa utvecklingen mot nya transportsätt. I stället måste vi jobba mer för att få hållbara leverantörskedjor, säger Damberg.

Men är det rimligt att barn och vuxna i Kongo far illa under tiden?

– Nej, men det är därför vi måste ha åtgärder att sätta in. För företagen är det lättast att blunda. Vårt arbete är att ge dem verktyg så att de får koll på sina leverantörskedjor när det gäller kobolt, säger Ann Linde.

Hon redogör för delar av regeringens arbete med hållbar kobolt:

Hårdare EU-regler

• Se till så att svenska företag känner till och följer OECD:s riktlinjer för kobolt och har koll på sina leverantörskedjor.
• Inleda samtal med branscher och myndigheter om konfliktmineraler i Sverige.
• Driva på för hårdare regler så att EU-länder inte ska finansiera mineralutvinning som kan orsaka konflikter.
• Ge 30 miljoner kronor i bistånd, bland annat till organisationer som granskar gruvnäringen i Kongo-Kinshasa.

När får vi se förbättringar i Kongo-Kinshasas gruvor?

– Det tar tid, men det viktiga är att fortsätta att sätta press på företagen. Och se till så att OECD:s riktlinjer följs. Konsumenter måste också använda sin makt och ställa krav, säger Linde.

Varför har inte vi en rättvisemärkning för kobolt, som för kaffe och bananer?

– Att jobba med en internationell märkning är något vi tycker är intressant. Det är definitivt en fråga som vi jobbar med, säger Mikael Damberg.

Fotnot: Läs hela Aftonbladets granskning här.