Få dödsskjutningar klaras upp: ”Vill veta vad som hände”
Publicerad 2023-03-20
2022 blev ett dystert rekordår. 59 dödsskjutningar resulterade i 61 personers död.
Men få av dödsskjutningarna får en lösning – hittills finns ingen misstänkt i 34 av fjolårets mord.
– Det är otroligt viktigt att få svar på vad som hände och varför. Att få veta hur hans sista stund i livet var och att den som gjorde det får sitt straff, säger en anhörig till en av de mördade männen.
Jama Omar förlorade sin son i en skjutning i augusti 2021. Han är inte ensam om att ha förlorat en anhörig i en av de många dödsskjutningar som de senaste åren blivit allt vanligare.
Han är heller inte ensam om att ännu inte ha fått någon rättvisa för sonen.
– Vad har mitt barn för rättigheter, om den som sköt honom fortfarande springer runt på gatan? undrar han.
Enligt polisens statistik inträffade 59 dödsskjutningar 2022 som resulterade i 61 döda. Tidigare har det rapporterats att 63 personer dödades med skjutvapen 2022 men efter utredningar har två av dessa visat sig vara något annat än mord.
Flera ärenden utan misstänkta
• 47 av mordutredningarna från 2022 är fortfarande öppna.
• I 34 av de 59 ärendena finns ingen häktad eller anhållen.
• I åtta av dödsskjutningarna har dom fallit där en person dömts för mordet.
• I två av dem har åtal om mord väckts och i ytterligare ett väntas åtal inom kort.
En kvinna som förlorade en nära anhörig i en skjutning 2022 säger att de inte får någon information om hur det går i mordutredningen.
Ingen är frihetsberövad och de känner att de fortfarande har lika många frågor som svar kvar.
– Det är otroligt viktigt att få svar på vad som hände och varför. Att få veta hur hans sista stund i livet var och att den som gjorde det får sitt straff.
”Inte bara ”skyldiga” som skjuts”
Den anhöriga ser i media hur fler och fler skjuts till döds och känner att för varje utredning som tillkommer hamnar hennes anhörigas fall längre ner i högen.
– Det blivit så normaliserat att unga män dör och att det kanske blir lättare att acceptera om man tänker så. Men det är inte bara ”skyldiga” som skjuts, och det är inte bara deras liv som drabbas. Vi är så många anhöriga där ute till varje mördad person som lider och som behöver svar.
Men uppklarningsprocenten gällande just dödsskjutningar brukar se dyster ut.
Sven Granath, kriminolog vid Stockholmspolisen, säger att bara runt 25–30 procent av alla dödsskjutningar klaras upp till skillnad mot nära 90 procent gällande andra mord.
Orsakerna till glappet är flera.
Enligt Sven Granath är morden ofta välplanerade och mer flera personer som varit inblandade – dessutom sker det sällan någon fysisk kontakt mellan offer och gärningsman vilket leder till att det finns färre spår.
– Skjutningarna sker ofta på platser som är allmänna vilket gör att det är svårt att ringa in vilka som har haft tillträde dit. Man hittar sällan mordvapnet. Och ofta anlitas en person för att utföra skjutningen som inte har någon tydlig koppling till offret, som kanske aldrig ens träffat offret innan, säger han.
Fler erfarna utredare
Den våldsvåg som drabbat Sverige under 2023 har redan resulterat i flera döda och skadade.
71 skjutningar har rapporterats från årets början till och med 15 mars. 7 personer har avlidit. Under samma period har samtidigt 38 bekräftade sprängningar inträffat i Sverige.
Vad gäller just brotten som skett i år sitter dock just nu många personer frihetsberövade.
– Det kan bli så att vi går mot att drygt 30 procent av skjutningarna klaras upp, men det kommer vi se tydligt först 2024, säger Sven Granath.
Det som behövs för att klara upp fler dödsskjutningar är enligt Sven Granath fler erfarna utredare och en resursuppbyggnad som fredar kompetenserna i de långa utredningarna.
– Sedan finns det fler åtgärder som kan öka uppklarningen. Som fler övervakningskameror, snabbare tekniska forensiska undersökningar och mer vapensök, för att hitta mordvapnen är viktigt, säger Sven Granath.
”En omfattning vi tidigare inte sett”
Polismyndigheten beskriver situationen i Sverige just nu så här i en skriftlig kommentar till Aftonbladet:
”Vi har en allvarlig utveckling i samhället när det gäller den organiserade/grova brottsligheten, som har nått en omfattning vi tidigare inte sett, och våra utredare och specialister arbetar hårt”.
Polismyndigheten menar dock att man aldrig lagfört fler personer till antalet för grova våldsbrott än vad de gör nu men att det samtidigt är ett konstant inflöde av nya unga personer in i den kriminella miljön.
”Det inflödet måste stoppas för att vända utvecklingen. Det pågår samverkan på lokal nivå med kommuner, skolor, socialtjänst och föreningsliv bland annat för att förhindra nyrekrytering av kriminella, men också för att underlätta för personer att lämna kriminaliteten, och för att öka tryggheten i samhället.”
