L pressat av låga siffror: "Väljarna är kräsna"

helskärm

Liberalerna kämpar med usla opinionssiffror och medlemstapp, samtidigt som invalda L-politiker saknas helt i många kommuner och regioner.

– Vi är hårt utsatta, säger partiledaren Johan Pehrson.

Men han ser ljus vid horisonten.

Liberalerna samlas till partikongress, landsmöte, i Linköping i helgen. Läget kunde ha varit bättre.

I opinionsmätningarna ligger L under tre procent. Partiet har på fem år tappat 30 procent av sina medlemmar. I åtta regioner och 79 kommuner finns inga L-politiker alls invalda i de politiska församlingarna.

– Vi har ett stort arbete för att återta en starkare roll i svensk politik, säger Pehrson.

Det som håller Liberalernas humör uppe är att de klarade sig kvar i riksdagen i valet 2022 och nådde sitt mål om att få sitta i en borgerlig regering. Men efter ett år i regeringsställning ligger opinionsstödet åter klart under riksdagsspärren.

Ser ljusning

Pehrsons förklaring är att det oftast är opinionsmässigt kämpigare att sitta i en regering och ta ansvar för landets problem, än att vara i opposition.

– Samtliga tre partier i regeringen är pressade, säger han.

Men Pehrson ser en ljusning vid horisonten.

– Jag är övertygad om att vi får en starkare position när de många reformer vi jobbar med får resultat, säger han.

Pehrson tror att framförallt det regeringen åstadkommer för skolan, integrationen, klimatet och det brottsförebyggande arbetet blir viktigt för att L:s väljarstöd ska öka.

– Jag noterar att väljarna är kräsna och vill ha resultat.

Det är ”den strävsamma och omtänksamma” medelklassen som Pehrson ser framför sig ska öka stödet för hans parti.

Skrämmer en del

Partiledaren ser också en annan ljusning i horisonten.

– När vi väl kommer ur inflationens järngrepp, så kommer det att göras satsningar och investeringar i Sverige som också de här strävsamma och skötsamma personerna i medelklassen tycker är viktiga, säger han.

– Inte minst investeringar i skolan, men också i infrastruktur, vård och omsorg.

TT: Skrämmer ert samarbete med SD bort väljare?

– Jag tror absolut att det finns individer som känner en oro för det, säger Pehrson.

Till dem är hans budskap att man ”måste förhålla sig till parlamentariska realiteter”, det vill säga att bilda majoriteter med andra partier för att få något gjort i politiken.

– Gillar man inte de parlamentariska realiteterna, då finns det ett tillfälle i valet 2026 att ändra på dem, att stärka mittfältet i svensk politik, om man vill det.

TT: Är det uteslutet för dig att L och SD sitter tillsammans i en regering efter nästa val?

– Ja.

Ingen revolt

När den borgerliga regeringen för ett år sedan tillsammans med SD presenterade sitt politiska program, Tidöavtalet, blev inte alla i Liberalerna glada. Partiets granskningsutskott riktar också kritik mot att partiledningen inte informerade partistyrelsen bättre när Tidöavtalet förhandlades fram.

– Jag tar utskottets synpunkter på största allvar, säger Pehrson.

Utskottet pekar dessutom på att ”många liberaler runt om i landet uttryckt besvikelse över att sakpolitiken i Tidöavtalet aldrig diskuterades i ett partiråd.

Men någon revolt väntas inte på landsmötet i Linköping.

Två motioner om att lämna Tidösamarbetet har lämnats in av enskilda medlemmar. Pehrson räknar med att de blir avslagna.

Landsmötet ska behandla över 500 motioner. Ett fåtal riktar in sig mot enskilda punkter i Tidöavtalet. Till exempel mot att införa ett nationellt tiggeriförbud.

Informationsplikten är ett annat exempel. Enligt Tidöavtalet ska kommuner och myndigheter bli skyldiga att slå larm om de kommer i kontakt med personer som vistas illegalt i landet. Två motioner föreslår att framförallt skola och vård ska undantas från plikten. Det är en linje som även partistyrelsen ställer sig bakom.

Av alla motioner väntas ett förslag om slöjförbud i förskola och lågstadiet skapa mest debatt. Där har partistyrelsen en annan linje.

– Risken med förbud är att man driver unga bort från skolan, bort från svenska språket, bort från kunskaper och kanske ännu värre, till religiösa eller konfessionella skolor.

– Men jag tror inte att partiet spricker på den här frågan.