Fängelsedömda efterlysta får inte telefonavlyssnas
Publicerad 2018-06-29
Polisen får telefonavlyssna brottsmisstänkta - men inte efterlysta som håller sig undan fängelse.
Det är en stor brist i svensk lagstiftning, anser en av polisens hemliga spanare:
- Tvångsmedel som vid en vanlig förundersökning skulle underlätta vårt arbete, säger han.
Jakten på efterlysta hämmas av de svenska lagarna. Aftonbladet berättade i tisdags om dömda och efterlysta brottslingar som håller sig undan från fängelse samtidigt som de kvitterar ut bidrag och ersättningar, driver fall i domstolar och förnyar sina körkort.
Under torsdagen kunde vi avslöja att efterlysta kan hämta ut id-kort hos polisen utan att gripas. Det beror på att handläggarna hos polisen inte har behörighet att kontrollera om den som vill beställa ett nationellt id-kort är efterlyst. Handläggarna får bara kontrollera om den som ansöker om pass är efterlyst.
Efter publiceringen av artikeln om id-korten fick Aftonbladet kontakt med en inspektör på Fast-gruppen inom Nationella operativa avdelningen, det som tidigare kallades Rikskriminalen. Fast står för "fugitives and special targets". Inspektören vill vara anonym, eftersom han jobbar med hemlig spaningsverksamhet inom polisens sektion för särskilda insatser.
De lokala polisstationerna runt om i Sverige ansvarar för att gripa efterlysta. Men det finns också en nationell spjutspets i jakten på efterlysta: Fast-gruppen. Den är specialiserad på att gripa efterlysta, samt häktade och anhållna som ska lagföras. Gruppen samarbetar med liknande grupper i alla EU-länder och sex andra europeiska länder.
Får Fast-gruppen tips om att en efterlyst svensk befinner sig i Marbella, kan de ringa sina kollegor i Spanien som omgående åker till adressen och försöker gripa svensken.
”Vi var tredje bäst i Europa”
– Vår verksamhet har en väl utvecklad metodik. Vi var tredje bäst i Europa på att fånga efterlysta under 2017. Bara Spanien och Tyskland slog oss, berättar Fast-inspektören.
Fast-gruppen satsar framför allt på att gripa efterlysta som håller sig undan fängelsestraff på minst två år. De utgör ungefär 5-10 procent av de just nu 900 efterlysta i Sverige.
- Vi kan inte åka land och rike runt och leta efter någon som ska avtjäna ett kort fängelsestraff, det vore ekonomiskt oförsvarbart, säger Fast-inspektören.
Gruppen samarbetar med ett stort antal svenska myndigheter och privata företag. På så sätt får de ut information som ofta gör det möjligt att gripa den efterlyste. Inhämtandet av myndighetsinformation bygger på offentlighetsprincipen och polisens möjligheter att använda de undantag som finns i sekretesslagen för att få ut information. Men fler verktyg behövs i lådan, anser Fast-inspektören:
- Vi kan i dag inte använda några tvångsmedel, eftersom de efterlysta inte är misstänkta för brott längre. För att tvångsmedel ska få användas måste det finnas misstanke om brott och en pågående förundersökning.
Tvångsmedlen som Fast-inspektören efterlyser är bland annat att kunna begära ut bankinformation, positionering av telefoner och ip-adresser från Facebook och Gmail.
- Det enda vi kan göra i dag är vanlig spaningsverksamhet. Vi kan prata med de efterlystas anhöriga, med kompisar och kriminella kontakter, och få hjälp av myndigheter och undantagsvis privata företag. Men det är upp till företagen om de vill lämna ut information, säger Fast-inspektören och tillägger:
- Vi har en spetsverksamhet som verkligen fungerar. Vi griper ett 70-tal efterlysta för grova brott varje år, i Sverige och utomlands. Men vi skulle fånga in ännu fler om vi fick använda tvångsmedel som vid en vanlig förundersökning.
Rättsexperten och advokaten Viktor Banke kan tänka sig tvångsmedel mot fängelsedömda efterlysta, men bara om de håller sig undan straff för allvarlig brottslighet:
- Man bör nog markera att det inte ska gälla mindre allvarlig brottslighet, säger Banke.