Skräcksiffran: Nu har 300 000 dött

Martin Schori

300 000 människor har nu dödats i kriget i Syrien.

Eldupphöret ska gälla en vecka, men många bedömare tvivlar på att det kommer att hålla.

Över 300 000 människor har nu dödats i Syrien, skriver AFP. Enligt Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) är 86 000 av dem barn.

Sedan vapenvilan trädde i kraft igår kväll har dock inga civila dödats, enligt SOHR.

"Syriens sista chans"

Eldhupphöret – av Washington kallad "sista chansen att rädda Syrien" – trädde i kraft klockan 19 på måndagskvällen lokal tid, klockan 18 svensk tid. Tanken var att invånarna i den krigsplågade nationen skulle få fira högtiden eid al-Adha utan bomber.

Ett par timmar in i vapenvilan sa USA:s utrikesminister John Kerry på en pressträff att rapporter tyder på en "viss minskning av våldet och sporadiska strider". Han anser dock att det är alltför tidigt att dra några säkra slutsatser.

Bombade rebellområde

Enligt textmeddelanden från personer som befinner sig inne i Syrien har eldupphöret redan brutits vid flera tillfällen, skriver New York Times.

Bland annat ska regeringstrupper ha släppt tunnbomber från en helikopter i östra Aleppo, ett område som kontrolleras av rebeller. Samtidigt säger en rebellgrupp i Dara'a i ett uttalande att de dödat fyra soldater allierade med Bashar al-Assad. Men i övrigt pekar de flesta rapporterna på att natten varit lugn.

Lovade fortsätta strida

Eldupphöret gäller hela Syrien utom områden som kontrolleras av IS eller Jabhat Fateh al-Sham, före detta al-Nusra-fronten. Tidigare har minst tre större vapenvilor utlysts, men alla har misslyckats.

När den ryske utrikesministern Sergej Lavrov och den amerikanske utrikesministern John Kerry presenterade det nya avtalet sa man att både Assadregimen och oppositionsgrupperna godkänt överenskommelsen.

Hoten mot vapenvilan

Men Syriens slagfält är komplext, och det är det som gör vapenvilan så skör.

Det finns inte en opposition, utan många, alla med olika mål och intressen. I går kväll sa en de största väpnade oppositionsgrupperna, Ahrar al-Sham, att de förkastar uppgörelsen och att de kommer att fortsätta strida.

Enligt USA är det upp till rebellerna att distansera sig från de grupper som anses vara extremister. Om man inte gör det riskerar man att utsättas för bombattacker. Efter sju dagars vapenstillestånd är tanken att USA och Ryssland ska inleda ett samarbete för att attackera IS och Jabhat Fateh al-Sham. Många rebeller har motsatt sig denna del av avtalet eftersom de slåss sida vid sida med Jabhat Fateh al-Sham, bland annat i Aleppo.

– Jabhat Fateh al-Sham är här, det är sant. De är här för att ingen annan är det. De har hållit staden öppen och öppnat den igen när den blivit belägrad. Vart var USA och Ryssland då? USA var ingenstans och Ryssland bombade oss. Och nu säger de: "lita på oss", säger en rebelledare i Aleppo till The Guardian.

Bashar al-Assad kategoriserar dessutom de flesta som slåss mot hans regim som "terrorister" – även de som stöds av USA och Ryssland. Strax innan vapenvilan trädde i kraft lovade Assad att fortsätta strida tills hela Syrien är "fritt från terrorister".

– De väpnade styrkorna fortsätter sitt arbete, obevekligt och utan att tveka, oavsett interna eller externa omständigheter, sa han enligt AFP.

Vad händer sedan?

Frågan är också vad som händer sedan, om nu USA, Ryssland och deras allierade lyckas nedkämpa IS och andra grupper, som Jabhat Fateh al-Sham? Hur ska det framtida Syrien se ut? Leif Stenberg, chef vid centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet, sa i morse till P1 att man redan öppnat för en splittring av landet i och med att man börjat dela upp rebeller efter "goda" och "onda". En splittring är ett scenario som lyfts fram av flera experter som den enda lösningen på kriget.

Frågan om Assad

Och vad ska hända med Bashar al-Assad? Oppositionen, eller USA, har hela tiden hävdat att han måste avgå för att fred ska bli möjlig. Ryssland – och syriska regimen – vägrar. Den frågan har man ingen lösning på i avtalet.