LISTAN: Elliott Smith är gränslöst saknad
Varje fredag turas musikredaktionens medarbetare om att dela med sig av åsikter, tips och nyheter.
Den här veckan påminner Håkan Steen sig själv om Elliott Smiths briljans och upptäcker till slut ett nytt svenskt superlöfte.
1. Elliott Smith är gränslöst saknad
I oktober är det ofattbart nog 20 år sedan Elliott Smith valde att lämna oss, blott 34 år gammal. Jag inser hur mycket jag saknar honom när jag hör en podd från Pitchfork, baserad på en rörande artikel om musiken han gjorde hemma i Portland i tonåren när han fortfarande gick under sitt dopnamn Steven.
Fans har letat upp demos med banden Stranger Than Fiction, A Murder Of Crows och Harum Scarum och laddat upp på Youtube. Väldigt mycket är vad det är, några high school-outcasts som försöker komma på om de ska spela pop, funkrock eller indierock. Men där finns också en fin ballad som ”Cypress”, där Smith ger en hint om den singer-songwriter som elva år senare, i juni 1998, skulle sitta på ett mer än fullpackat Studion i Stockholm och göra en rakt igenom klassisk spelning.
Jag såg inte mycket mer än pannan på honom i trängseln den kvällen men magin kändes i rummet.
Med sin innerliga röst, sitt sofistikerade gitarrspel och säregna låtskrivande på album som ”Elliott Smith”, ”Either/or” och ”XO” skrev Elliott Smith för evigt in sig i rockhistorien, det är musik som aldrig kommer att åldras.
Vad de nyligen avtäckta demoalbumen gör tydligt är emellertid hur han kunde vara så sensationellt bra på debuten ”Roman candle” 1994. 25-åringen hade ju redan tio års erfarenhet av att skriva låtar och spela in musik.
En plågad, introvert kuf med missbruksproblem som Elliott Smith var givetvis inte gjord för att slängas rakt upp ur indieunderjorden och in på Oscarsgalans scen. Det var kanske ofrånkomligt att det gick som det gick.
Samtidigt är det lätt att tänka på vilka potentiellt enorma skivor och livsvisdomar den sortens begåvning nu hade kunnat leverera som 53-åring.
2. Waterbaby lovar gott
Lite sen på pucken här men: Waterbaby! 25-åriga Kendra Egerbladh från Stockholm hördes först ihop med Hannes på hiten ”Stockholmsvy” i fjol. Men det är på egna debut-ep:n ”Foam” som hon verkligen presenterar sig, med befriande lågmäld, varm och spröd musik någonstans mitt emellan modern r’n’b och klassisk singer-songwriterpop. Att det är amerikanska indierockbolaget Sub Pop som släpper känns bara oväntat tills du lyssnar. På samma sätt som kompisen Seinabo Sey älskar Bon Iver låter det som att Egerbladh skulle kunna älska till exempel Fleet Foxes. Vi får redan gå till NME snarare än svenska medier för att hitta en intervju med Waterbaby och en rad kredibla internationella spelningar är bokade. ”Lovande” känns som en underdrift.
3. Allt annat än blåögd soul med Anohni
Det var brittisk blue eyed soul som Alison Moyet och Boy George som fick Anohni att upptäcka musik under tonåren på 80-talet. Soulen fanns med i grunden även på albumen med Antony And The Johnsons men på ”My back was a bridge for you to cross”, första Anohni-albumet på sju år, spelar den en huvudroll, med Marvin Gayes ”What’s going on” som tongivande referens. Samtidigt finns det inget blåögt alls i texterna om klimatkris, transfobi och sorg. Att New York-excentrikern jobbar med brittiske hitproducenten Jimmy Hogarth (Amy Winehouse, Sia, James Blunt med flera) är verkligen helt rätt tänkt, för de här sångerna förtjänar att nå ut.
4. Dubbelt drabbande av Lucinda Williams
När Lucinda Williams fick en stroke i badrummet hemma i Nashville för tre år sedan var det långt ifrån den första smällen hon tagit emot av livet, vilket ingen behöver läsa särskilt många sidor av nyutkomna självbiografin ”Don’t tell anybody the secrets I told you” för att förstå. Men som den överlevare hon är lyckades hon resa sig även från det och härom veckan kom albumet ”Stories from a rock n roll heart”. Hälsan låter inte längre 70-åringen spela gitarr men rösten är helt intakt, den unika berättarförmågan likaså. Gäster som Bruce Springsteen och Margo Price förgyller albumet men det är Williams själv som gör skivan till hennes bästa på väldigt länge.
5. Musik är bäst på klubb
Vi är mitt uppe i en sommar dominerad av stadionrock och stora svenska turnéer men alla vet ju att rocken egentligen, alltid, är bäst på mindre scener. Och det bokas gig för fullt även på den nivån inför hösten. Ni som är funtade ungefär som jag kan se fram emot Sverige-besök av bland andra Feist, Beth Orton och Sierra Ferrell i augusti, Kara Jackson, Caitlin Rose, Billy Bragg och Charley Crockett i september och Glasvegas, Public Image Limited, Steve Wynn, David Eugene Edwards, The Sonics och Robert Ellis i oktober.
Fem låtar: smånördig folkpop och själfull country
”EVERYBODY’S GOT TO LEARN”
First Aid Kit
Klara och Johanna har byggt ut senaste albumet ”Palomino” till en ”Child of summer edition” med fyra helt nya låtar som blev över vid inspelningarna samt en ny version av ”Angel”. Att de ratar så här förträffliga låtar till sina skivor säger en del om vilken nivå systrarna numera rör sig på.
”PEOPLE ARE TOYS TO YOU”
Joanna Sternberg
Jag vet väldigt lite om den här singer-songwritern från New York men de hemsnickrade, smånördiga folkpopsångerna på andra albumet ”I’ve got me” har tvivelsutan något. Inte minst den här klarsynta låten som trots ämnet lyckas ducka bitterheten.
”WE CAN STAY RIGHT HERE”
Daniel Hollow
Daniel Hollow gör själfull och flinkt plockad folkcountry som låter betydligt mer Tennessee än Gustavsberg. Folket kring David Ritschard och H Self har medverkat till att debutalbumet ”Indifference & absence” finns ute nu. Det tackar vi för.
”NOT THE ONLY ROAD”
Richard Hawley
Hawley ”gör en U2” och tolkar om sin 20 år gamla ”The only road” till ett slags mörk vals. Faktiskt inte dumt alls. Framför allt fint med ny musik från Sheffield-croonern.
”ON THE OTHER SIDE”
Nick Cave & Debbie Harry
”The Jeffrey Lee Pierce Sessions Project” är en sedan 2009 pågående serie skivutgivningar för att hålla Gun Club-ledaren Jeffrey Lee Pierces minne vid liv. Det här tunga stjärnmötet kommer från nya volymen ”The task has overwhelmed us” som släpps i september.
Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, Twitter och Spotify för full koll på allt inom musik