Ett av världens bästa band

Uppdaterad 2021-06-15 | Publicerad 2002-06-21

The Jesus & Mary Chain

21 singles 1984–1998 (Warner)

Rock

I en klass för sig.

Så här kan det inte låta.

Så här får man inte göra.

Så här är inte världen?

Att strax efter sin sjuttonårsdag höra The Jesus & Mary Chains debutsingel, ”Upside down”? jag vet inte inte om nånting nånsin skakat mig lika hårt.

Det lät ju som att någon stod och borrade i en gammal Ronettes-singel.

Helt obegripligt.

Ja, nästan obehagligt.

Ändå spelade jag den tunna vinyltolvan från Creation om och om igen. Det gick inte att sluta. Den var ju rent förhäxande i sin? omöjlighet.

Det märkliga, för att inte säga sensationella, är att de första singlarna har nästan samma effekt när jag nu spelar igenom denna efterlängtade samling.

”Upside down”, ”Never understand”, ”You trip me up” och den helt makalösa ”Just like honey” låter fortfarande som att de är inspelade ett helt annat universum.

Det finns åtskilliga – inte minst i den nya amerikanska rockskolan – som försökt kopiera detta sound, dessa stämningar och dessa melodier, men inte ens Black Rebel Motorcycle Club är i närheten av samma blixtrande energi eller samma mångbottnade skönhet.

Bara bröderna Reid från Glasgow vet – eller visste – hur man korsar Darlene Love med ett reaktorhaveri.

Jag törs därför ta gift på att det arton år senare finns sjuttonåringar som skulle reagera lika starkt som jag gjorde 1984.

Se det gärna som en rungande rekommendation.

Det allra märkligaste med ”21 singles” är emellertid att den tvingar mig att revidera bilden av det sentida Jesus & Mary Chain.

Jag har alltid uppfattat det som att de efter klassiska debutalbumet ”Psycho candy” tappade fart och med tiden blev ett indieband bland andra – för att först på den formidabla finalplattan ”Munki” resa sig på bakbenen igen.

Men här vimlar av potentiella blandbandscrescendon härstammande från helt ”fel” delar av karriären.

Som ”Head on” från ”Automatic”. Eller ”Reverence” från ”Honey’s dead”. Eller ”Sometimes always” från ”Stoned and dethroned” som jag minns som tämligen misslyckad. Skulle ett band som Ride ens kunna toppa en samling med sådana bomber?

Det enda man kan ha synpunkter på är den påvra paketeringen. Nog hade skivbolaget, eller bandet självt, kunnat åstadkomma en eller annan kommentar till låtarna.

Men likväl.

Det här är en storartad samling.

Som en gång för alla slår fast att The Jesus & Mary Chain är ett av de femton bästa band som någonsin funnits.

Per Bjurman

Följ ämnen i artikeln