Bolån – här kan du jämföra bolåneräntor i ditt område

  • Aftonbladet
Bolån

Betalar du för mycket i ränta för ditt bolån? Eller är du nyfiken på vad grannarna har för boränta? Undersök bolåneräntor i Aftonbladets nya räntetjänst!

Drömmer du om din första etta, en villa åt den växande familjen – eller den där lyxiga lägenheten mitt i stan?

Att köpa en bostad kan vara det största beslutet du tar i ditt liv. Därför gäller det att vara förberedd, påläst och veta hur du får bästa möjliga ränta. Här hjälper vi dig att reda ut allt som rör bolån.

Så tecknar du bolån

Ett bolån är ett avtal mellan dig och en långivare, oftast en bank eller ett kreditmarknadsbolag. Bolånet ska återbetalas på en bestämd tid, men är oftast upplagt på många år. Det är därför indelat i olika villkorsperioder där du kan välja hur länge du vill binda räntan.

Kortfattat går processen när du ska teckna ett bolån till så här:

  • Först får du ett lånelöfte som ger dig möjlighet att leta bostad och delta i budgivningar.
  • Därefter ansöker du om ett lån för den bostad du tänker köpa.
  • Du får nu ett faktablad med förhandsinformation om det lån du önskar.
  • Långivaren gör en slutlig kreditprövning. Här tas alltid en kreditupplysning.
  • Framkommer inget nytt efter kreditprövningen får du ett bindande erbjudande av långivaren, med en betänketid på minst sju dagar.
  • När du accepterar ditt erbjudande ingår du ett låneavtal med långivaren.
     

Hur räknar man ut belåningsgraden?

Belåningsgraden är den del av bostadens värde som är belånad och varierar hos olika banker.

Idag är det krav på att du som bolånetagare själv lägger in minst 15 procent av priset på bostaden om du tar ett bolån. Banken kan alltså som mest låna ut 85 procent av priset på en bostad.
 

Bottenlån och topplån

Ibland delar långivaren in ett bolån i ett bottenlån och ett topplån. En sådan uppdelning kan påverka amorteringar samt räntor.

Ett topplån har högre ränta än ett bottenlån. Orsaken till det är att den belåning som ligger ”på toppen”, nära bostadens marknadsvärde, innebär en större kreditrisk för långivaren.
 

Fast eller rörlig ränta

När du tar bolån för att köpa en bostad så måste du välja vilken typ av bolåneränta du vill ha.

Du kan välja mellan två typer av upplägg: fast eller rörlig ränta. Fast ränta innebär att räntan ligger på samma nivå under hela låneperioden, till exempel två, tre eller fem år. Idag finns det även åtminstone en bank som erbjuder 30-årig fast ränta.
Rörlig ränta innebär att du binder räntan på kortast möjliga tid, det vill säga tre månader. Därmed kan räntan justeras upp eller ned fyra gånger om året, beroende på marknadsläget och styrräntan.

Här hittar du några snabba tips på hur du väljer rätt upplägg för dig.

Så får du bästa räntan

Att välja rätt bolåneränta är inte helt enkelt – fel beslut kan kosta dig åtskilliga tusenlappar per månad. Här kommer några praktiska råd kring hur du bör tänka för att undvika onödigt dyra lån.

  • Jämföra olika banker och långivare innan du bestämmer dig – prata med de olika aktörerna och spela ut dem mot varandra.
  • Var tydlig mot din nuvarande bank att du är beredd att byta om de inte kan matcha konkurrenternas erbjudanden.
  • Lova inte bort ditt pensionskapital för att få en några punkters lägre ränta. Flytta endast om villkoren är minst lika bra eller bättre hos den nya banken.
  • Om du erbjuds rabatt, fråga när den går ut och lägg in i kalendern när det är dags för omförhandling.
  • Glöm inte att se till helheten när du väljer bank. En aktör kan erbjuda lägst bolåneränta, men ha som krav att du har andra tjänster – som ett dyrt kort eller liknande – som gör att du betalar mer varje månad i slutändan.

Läs mer om hur du ser över din ränta här. 

Du kan spara tusenlappar genom att välja rätt bolåneränta.

Foto: iStockphoto

Vad är listränta?

När du jämför olika banker för att bilda sig en uppfattning om vad som är en bra ränta finns det två viktiga begrepp att hålla koll på – listränta och snittränta.

Listränta är den ränta som banker och kreditföretag visar utåt, exempelvis på deras hemsidor och i marknadsföring. Den skrivs ut för att ge potentiella kunder en bild av vilken ränta banken erbjuder, men kan oftast förhandlas ned.

 

Vad är snittränta?

En snittränta är den genomsnittliga bolåneräntan som en bank eller långivare har gett sina kunder under en viss tidsperiod. Något som är viktigt att komma ihåg är att det inte är den lägsta möjliga räntan man kan få på sitt bolån.

Skillnaden mellan vilken ränta banken skyltar med och den faktiska snitträntan är ofta ganska stor.

Har du koll på listränta, snittränta och ränteskillnadsersättning?

Foto: iStockphoto

Vad är en ränteskillnadsersättning?

Om du betalar tillbaka ett bolån till din bank som är bundet så måste du betala en så kallad ränteskillnadsersättning. Det är en kompensation till banken för uteblivna ränteinkomster. När din bank erbjuder dig en ränta på ett bundet lån så räknar dom på att du ska betala ränta på det lånet under hela bindningstiden. Om du väljer att bryta ditt bundna lån i förtid får du alltså betala dem för uteblivna intäkter.

konsumenternas.se kan du räkna ut hur stor ränteskillnadsersättningen blir om du skulle vilja bryta ditt lån. Ersättningen baseras på hur stort ditt lån är, vilken ränta du har och hur länge du har bundit lånet.

Ränteavdrag för bolån

Ränteavdrag är den rabatt staten ger dig på räntan du betalar för dina lån. Avdraget innebär att du får göra avdrag med 30 procent av räntekostnaderna upp till 100 000 kronor per år i deklarationen. Man kan alltså säga att du i praktiken bara behöver betala 70 procent av räntekostnaderna.

Vad är ett grönt bolån?

Om du ska belåna en bostad som är miljövänlig och energieffektiv kan du ofta ansöka om så kallat grönt bolån – som ger lägre ränta. För att kunna ansöka om gröna lån behöver din bostad, villa, fritidshus eller bostadsrätt ofta uppfylla minst ett av följande krav:

  • Energiklass A- eller B enligt Boverkets energiklassificering från 1 januari 2014.
  • Svanenmärkning.
  • Miljöbyggnad guld- eller silvercertifiering enligt Sweden Green Building Council.

 

Så flyttar du ett bolån

Första steget är att jämföra olika räntor och villkor för olika bolån.

  • Flytta bolån med rörlig ränta

Vilka villkor som gäller för att flytta bolånet beror främst på om du har rörlig eller fast ränta. Enklast är det ifall du har rörlig ränta på ditt bolån. Ifall du har ett bolån med rörlig ränta har du rätt att när som helst flytta det till en annan bank utan att betala extra.

  • Flytta bolån med fast ränta

Har du fast ränta på ditt bolån går själva flytten till på samma sätt, men med ett undantag. Bolån med fast ränta har alltid en bindningstid. Det innebär som regel att du måste betala en ränteskillnadsersättning till din gamla bank ifall du väljer att flytta bolånet i förtid.

När du valt det bolån med bra villkor och bäst ränta signerar du låneavtalet. Sedan tar oftast din nya bank över och sköter flytten av bolånet åt dig.

Låneskydd kan vara till hjälp om du blir sjuk eller arbetslös.

Foto: iStockphoto

Låneskydd för bolån

Hur ska du klara dina boendekostnader om du blir sjuk eller arbetslös? Ett låneskydd kan vara lösningen för den som är orolig.

Bolåneskydd vid arbetslöshet

Om du skulle bli av med jobbet eller inte kunna arbeta längre på grund av sjukdom, kan det vara bra att ha ett bolåneskydd. För att kunna teckna försäkringen måste du ha en tillsvidareanställning, vara inskriven i en försäkringskassa och folkbokförd i Sverige.

Bolåneskyddet träder in och betalar kostnaden för lånet när du har varit arbetslös eller arbetsoförmögen i 30 - 60 dagar. Ersättningsbeloppet är max 15 000 kronor per månad under längst ett år.

Bolåneskydd vid dödsfall

Har du ett bolåneskydd går försäkringen in och täcker kvarvarande lånebelopp vid ett dödsfall.

Priset för ett bolåneskydd är beroende av hur gammal du är och hur stort lån som ska lösas in vid ett dödsfall. Skyddet kan vanligtvis tecknas från 18 års ålder och upphör att gälla när du fyller 65 år.

 

Text: Elisa Amorelli, reporter på Aftonbladets Ekonomiredaktion. Har du tips eller frågor? Hör av dig till minekonomi@aftonbladet.se.

Foto: iStockphoto
Publisert:

Aftonbladet

/

Min ekonomi

/

Bostad

/

Bolån

OM AFTONBLADET

Tipsa oss: SMS 71 000. Mejl: tipsa@aftonbladet.se
Tjänstgörande redaktör: Matilda Andersson och Akvelina Smed
Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
Stf ansvarig utgivare: Martin Schori, Patric Hamsch
Redaktionschefer: Karin Schmidt, Lotta Folcker
Support: Kontakta kundtjänst
AnvändarvillkorPersonuppgiftspolicyCookiepolicyRapportera fel Nyhetsbrev
● Lars Johan Hierta är Aftonbladets grundare och en pionjär inom den svenska journalistiken och tryckfriheten. Han ville väcka folkets vilja till ett större deltagande i samhällsarbetet. Han ville granska makten, utmana de styrande och avslöja missförhållanden. Men han ville också informera – och inte minst underhålla. I den andan har vi verkat sedan 1830. Vi fortsätter göra det varje dag.

OM AFTONBLADET