Jakten på billigare läkemedel bidrog till brist

helskärm

Den svenska modellen för att hålla priserna nere kan ha bidragit till att det allt oftare är brist på läkemedel.

Den svenska marknaden är liten och med ett pristak finns risken att den ses som olönsam.

Mellan 2021 och 2022 ökade antalet restnoterade läkemedelsförpackningar med 54 procent. Mellan 2022 och 2023 var ökningen hela 102 procent.

Restnoterade läkemedel är ett utbrett problem i hela EU. Men i Sveriges fall kan problemet ha förstärkts av systemet med takpriser.

– För att man ska kunna finnas kvar och vara på en marknad så behöver man både ha en relativt stor marknad och få bra betalt för sina läkemedel. Där är ju Sverige utsatt, säger Maria Wanrud, gruppchef på Läkemedelsverket, som jobbar med läkemedelstillgänglighet.

Samma slutsats drar Jenny Carlsson, enhetschef på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), som sätter pristaket.

– Det kan ha haft en sådan effekt. I kombination med att den svenska kronan har varit svag, så har den effekten blivit större.

Oönskade effekter

Pristaket innebär att det bara är det billigaste läkemedlet med samma aktiva substans som omfattas av högkostnadsskyddet. Det finns även en gräns för hur mycket ett läkemedel får kosta om det ska ingå i läkemedelsförmånen.

– Det har varit en alldeles utmärkt metod för att spara pengar åt det svenska samhället, ända tills det för några år sedan blev nya förutsättningar, säger Wanrud.

När riskerna för oönskade effekter med många restnoteringar blev tydliga gick TLV snabbt ut och justerade taket för vissa produkter.

– Vi såg att läget var brådskande, så därför genomförde vi några åtgärder redan under 2023. Det var för att motverka risken att man väljer att lämna den svenska marknaden, säger Jenny Carlsson.

Pristaket skrevs upp med i snitt 25 procent för en rad produkter. Ytterligare en översyn pågår för att göra mer långsiktiga justeringar.

Kanske trendbrott

Nu verkar dock trenden ha vänt. Restnoteringarna ökar inte lika mycket.

– Läget i år är hittills inte sämre än förra året, säger Maria Wanrud, på Läkemedelsverket.

Betyder det att systemet var felkonstruerat från början?

– Det var ett system som var effektivt, men som inte hade mekanismerna för att klara den ekonomiska utvecklingen med en större inflation, säger Jenny Carlsson.

Hon understryker att pristaksystemet bara omfattar de läkemedel som finns i flera, utbytbara varianter.

– Det gör att sannolikheten för att det leder till allvarliga bristsituationer är mycket liten.