Toppekonomer: Risken för stagflation ökar
Varnar för mardrömsscenario: ”Jätteknivigt”
Publicerad 2022-06-14
Inflationen stiger kraftigt.
Då ökar risken för ett mardrömsscenario i ekonomin, varnar bedömare.
– Det är en jätteknivig situation, säger chefsekonomen Mattias Persson.
Inflationstakten gick upp till 7,2 procent i maj. Det är den högsta nivån sedan 1991.
Enligt Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, är det kvarlevande pandemieffekter i kombination med Rysslands invasion av Ukraina som pressar upp priserna i samhället.
– Allt leder till att företag möter högre priser, insatsvarorna blir dyrare och råvarupriserna har stigit. Till sist behöver man prisa ut det mot kund. Det märker man själv när man går och handlar, varorna blir dyrare.
”Risken för stagflation har ökat”
Givet dagens besked varnar nu ekonomer för att risken för ett ekonomiskt mardrömsscenario ökat: Stagflation. Det är ett läge då den ekonomiska tillväxten är låg, arbetslösheten stor och inflationen hög – samtidigt. Senast det inträffade var under 70-talskrisen.
– Läget är väldigt osäkert. Vi har höga inflationssiffror, vi får allt fler signaler om att konjunkturen mattas av – och i den miljön sitter många centralbanker, däribland Riksbanken, i en miljö där de måste försvara inflationsmålen, säger Mattias Persson.
Som han ser kan alltså konjunkturen vara i fara.
– Knäcker centralbankerna konjunkturen kommer vi att ligga kvar i en miljö med hög inflation. Det är en jätteknivig och svår situation, och jag skulle säga att risken för det har ökat.
Vad skulle hända om vi hamnar i ett sådant läge?
– Vi skulle se att arbetsmarknaden försämras, vi skulle se en miljö där hushållens köpkraft urholkas ännu mer vilket skulle förstärka en nedåtspiral. Det skulle också innebära en miljö där finanspolitiken skulle behöva ta ett större ansvar. Det blir en jobbig situation.
Men alla tror inte att vi hamnar där. Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, är en av dem.
– Risken för stagflation tror jag inte överhängande hög.
Samtidigt pekar hon på att dagens inflationsnivå nu ger en tydlig signal om vad som kan väntas från Riksbanken senare i juni.
– Inflationssiffran i dag var ju relativt hög vilket innebär att Riksbanken nu måste ta i lite, vilket sannolikt leder till en så kallad dubbelhöjning vid nästa tillfälle. Men samtidigt är den globala konjunkturen på väg att mattas av och finansiella marknader har varit skakiga en tid. Vi bedömer att det här kommer att leda till ett lägre inflationstryck på sikt och därmed kanske Riksbanken inte måste löpa linan ut med alla planerade räntehöjningar.
Tror Riksbanken lyckas bromsa
Enligt hennes bedömning kommer Riksbanken lyckas bromsa av utvecklingen innan konjunkturen knäcks, men då krävs att de kommande löneavtalsförhandlingarna på arbetsmarknaden inte skjuter iväg
– Ja jag tror det. Om man tittar på de långsiktiga förväntade löneökningarna och förväntad inflation så ligger de inte så väldigt högt. Riksbanken vill kratta för att lönerörelsen nu inte eldar på inflationen då arbetsmarknaden är det som verkligen kan sätta fart på inflationen. Här kan det kortsiktigt krävas lite mer av Riksbanken.
Finns det då inga risker som du ser för att vi skulle hamna i en stagflation?
– Det har varit exceptionella händelser i ekonomin i närtid. Det är en ovanlig situation både med kriget och att vi har en enorm obalans i utbud och efterfrågan som driver upp priser markant. Skulle det här inte lugna ner sig där utbudet inte kommer i fatt efterfrågan och penningpolitiken inte biter som väntat – då har vi ett rejält problem.
Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, varnar likt Swedbanks Mattias Persson för en ökad stagflationsrisk.
– Nästa år tänker vi oss fortsatt hög inflation och låg tillväxt, med stigande arbetslöshet som följd. Så i den meningen kommer vi hamna i ett väldigt besvärligt läge, säger hon.
Hon får medhåll av Klas Eklund, seniorekonom på Mannheimer & Swartling. Han pekar på att utvecklingen banat väg för en möjlig långvarig lågkonjunktur, vilket är en av byggstenarna bakom stagflation.
– Risken för en recession har ökat. Svensk BNP krympte första kvartalet och nu har vi alltså en inflation över 7 procent.
Kritisk mot Riksbanken
Han riktar kritik mot Riksbankens agerande när det gäller de penningpolitiska besluten.
– Riksbanken har hamnat långt efter och har haft totalt fel angående inflationen och började höja räntan för sent. Nu tvingas de att trycka hårt på bromsen så räntan kommer att gå upp kraftigt i sommar och i höst.
Klas Eklund tror dock att marknaden har prisat in en allt för negativ utveckling.
– Jag tror att den svenska penningmarknaden är lite väl drastisk när de tror att Riksbanken kommer att fortsätta kraftigt uppåt i vinter och även under nästa år. Men räntekostnaderna för en vanlig bolånetagare kommer att stiga rejält, det är helt klart.
Chefsekonomen: Är orolig
Christina Nyman betonar att Sverige i dag har en god ekonomi, såväl hushåll som företag. Vanligtvis förknippas stagflation med ett långsiktigt problem av en dåligt fungerande ekonomi där man har en svag produktivitet och ingen förändringsbenägenhet.
Där tror hon inte att vi hamnar nu.
– Vi tänker att det här är lite mer en effekt från pandemin och olika problem som har uppkommit när man snabbt startat upp ekonomier. Jag ser det här som något som kan gå över på några år.
Är du orolig för det ekonomiska läget?
– Vi har ett gått utgångsläge i form av att hushållen i grunden har en stark finansiell ställning och företagen går just nu bra, men jag är ändå orolig. Det har att göra med att hushållen kommer att känna av räntehöjningarna och känner redan av den höjda inflationen. Alla känner av det här, men människor med svagast inkomst kommer att drabbas värst och gör redan det.
Christina Nyman utvecklar:
– Visst, det finns goda förutsättningar att hantera det, men centralbankerna kommer inte kunna gå in och sänka räntor och rädda det här som har man gjort tidigare. Man balanserar på en slak lina, och det är lätt att göra felsteg här.