Kärnkraft klyver partierna

helskärm

Krav på lägre drivmedelspriser och elräkningar tar stor plats i valdebatten. Partier bjuder över varandra inför en vinter som kan bli besvärlig.

Och kärnkraft har blivit hett igen och delar partierna.

Energipolitik klättrar i rangordningen av väljarnas viktigaste valfrågor.

I augusti låg den femma på väg uppåt, enligt en mätning från Novus. Bara sjukvård, lag och ordning, skola samt invandring/integration rankades högre.

Energipolitik är ett av de områden som tydligast skiljer blocken åt, inte bara när det gäller kärnkraft utan även bioenergi och biodrivmedel. Oppositionen i form av Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna trycker hårt på att de tycker lika i sak i energifrågor och kan göra skillnad.

Kärnkraft och vindkraft har också blivit en del av ett slags kulturkrig där känslor spelar roll, vid sidan av teknik och rationell politik.

Eldas på

Debatt och förslag eldas på av det senaste årets kraftigt ökande elpriser i södra Sverige och rejält ökade priser på bensin och diesel. Sverige har haft Europas högsta dieselpris under sommaren och legat topp fem vad gäller bensinpris.

Oenigheten är stor om vems fel det är att priserna skjutit i väg, även om de flesta av riksdagens åtta partier ger Rysslands invasion av Ukraina en viss eller stor del av skulden. M, KD, L och SD pekar också ut rödgröna, politiska beslut de senaste åtta åren som förödande.

På kort sikt vill partierna lätta hushållens och företagens ökade el- och drivmedelsbörda med olika former av stöd från staten. Socialdemokraterna och Moderaterna pratar om högkostnadsskydd för elkunder och även andra partier vill betala tillbaka en stor del av de så kallade kapacitetsavgifter som Svenska kraftnät fått in. Pengarna ska på ett eller annat sätt lätta hushållens och företagens börda av, historiskt sett, extremt höga elpriser i södra Sverige.

Stöd från staten, genom tillfälligt eller varaktigt sänkta energiskatter är också sådant som ligger nära till hands för partier som vill göra något snabbt.

Kärnkraft skiljer

Energipolitiken som sådan, till exempel frågan om kärnkraftens framtid, havsbaserad vindkraft eller utbyggnad av elnätet, tar betydligt längre tid att göra något åt eftersom tillståndsprocesser och stora investeringar tar tid och får effekt först efter många år.

För M, KD, L och SD är bevarad och utbyggd kärnkraft i södra Sverige en lösning på el- och elprisproblemen. Det skulle enligt dem åtgärda en del av bristen på planerbar elproduktion i Sydsverige där reaktorer har avvecklats. Ny kärnkraft, till exempel i form av små, modulära reaktorer skulle kunna vara en lösning vid energislukande industrier.

S har uttalat sig lite mer öppet om ny kärnkraft inför valet, men konstaterar som Centerpartiet att det är fritt fram att på marknadsmässiga villkor bygga nya reaktorer på platserna för de nedlagda. Men de rödgröna ser ny kärnkraft som mycket dyr och tidsödande att få på plats. Bättre då att driva den kärnkraft som finns, satsa mer på vind, sol och bioenergi samt energieffektivisering.

Oavsett politiskt läger lovar partierna mer och ”billig el”, då efterfrågan väntas öka i och med övergång till elbilar och satsningar på stora industriprojekt, bland annat för fossilfri ståltillverkning.

Vindveto

De rödgröna partierna vill ändra kommunernas möjlighet att lägga in veto mot vindkraftsprojekt, så att ett eventuellt veto läggs i ett tidigt skede. Oppositionen är emot, men vill också se snabbare tillståndsprocesser.

Sverige var förra året Europas största elexportör men bristen på tillräcklig effekt i södra Sverige, till exempel under vintern, ger högre priser och i värsta fall risk för avbrott. Enligt Energimyndighetens prognoser kommer den svenska elexporten att öka de närmaste åren, mest på grund av ny vindkraft.

Vänsterpartiet vill dela upp elmarknaden i en svensk del och en exportdel, för att varaktigt kunna ha lägre elpriser här hemma. Experter har satt frågetecken för om det ens är genomförbart med hänsyn till den gemensamma elmarknaden i Europa.

Flera ser effektivare användning av energi som en viktig del av energipolitiken. Det kan minska efterfrågan och den vägen påverka priserna nedåt. Men också för att det på kan vara ett sätt att minska trycket på elnätet när det är som kallast eller när flest vill använda el.