”Inte särskilt svårt att lära någon att döda”
Det verkligt onämnbara är njutningen
Lyssna på hela samtalet om Konsten att döda. Anders Lindberg intervjuar David Bergman
Hans vänliga norrländska gör det nästan svårt att koppla orden till den verklighet han talar om. Major David Bergman som även är doktor i psykologi har skrivit en bok om att döda andra människor, Stridens psykologi : konsten att döda och överleva (Studentlitteratur 2022).
Så hur går det till?
– Det korta och lite provocerande svaret är att det inte är särskilt svårt, säger han.
Och det är vanliga människor, du och jag, som är bäst att utbilda till effektiva soldater. De överintresserade eller allmänt kantstötta blir mest till problem som militärer.
Men hur lär man någon skjuta en annan människa?
– Det finns tre centrala mekanismer man använder då. Det första är distansering. Enkelt uttryckt, ju längre bort någon är desto enklare är det att döda eller bruka våld mot den, säger han.
Det handlar om upplevelse. Är någon nära ser du att det är en person och effekten av våldet. Avstånd blir både fysiskt och mentalt.
– Det andra är är en avindividualisering. Det plagget vi tar på oss heter ju uniform av en anledning. Jag blir en del i mängden helt enkelt. När vi tar på oss uniformen har det både ett disciplinärt syfte, men vi bygger också upp en kollektiv identitet, säger David Bergman.
Människor kan göra nästan allt för sin grupp i svåra situationer. Men uniformen påverkar även på ett djupare psykologiskt plan. Du blir en kugge i något större.
– Vi använder efternamn, soldatnummer och titlar. Inte på grund av fåfänga utan för att understryka att det jag gör i den här kontexten, det löjtnant Bergman gjorde i Bosnien och det privatpersonen David gör i hemmet är olika saker, här gäller andra regler, säger han.
Den tredje delen handlar om att avhumanisera sin motståndare.
– Vi skjuter inte på riktiga människor när vi övar. Vi skjuter på ganska elaka och grovhuggna figurer just för att öva in att detta inte är att döda människor, det är att nedkämpa, säger han.
David Bergman kallar språket ”sanerande psykologiskt”, det skapar en ”alternativ etisk profil”. Genom att använda ord som nedkämpa, målväxla eller nå effekt i målet skapas både en juridisk och ordermässig ram som blir neutral.
– Man ska inte vara likgiltig. Det är inte det vi vill åt. Vi vill fortfarande att människor ska ha en bra grundläggande moral. Alla du möter på slagfältet är inte fiender. Och när de gett upp ska de behandlas humant, säger han.
Det handlar inte om att ändra människors moral utan om att skapa en parallell etisk struktur och lära soldater växla mellan dem.
Jag träffar David Bergman på Aftonbladets tak med utsikt över en stor del av Stockholms innerstad. Det här är inte Kiev, Mariupol eller Bachmut. Husen är hela och nere på gatan rullar vardagen på som vanligt. Men även här uppifrån kan man se Ukrainska flaggor här och var.
Den tid vi lever i är inte normal.
Eller, och den tanken svindlar, är det just vad den är.
Stridens psykologi har snabbt blivit kurslitteratur även utanför den rent militära världen som i utbildningar av poliser och präster. Men varför skrevs han egentligen boken?
– För att ingen annan gjorde det, säger David Bergman.
Det fanns litteratur på andra språk men egentligen inget användbart. Efter att ha tjänstgjort både i Bosnien och i Afghanistan och själv upplevt strid ville han sätta ord på de erfarenheter och den kunskap han samlat.
Den bild han tecknar av människor som soldater är betydligt mer komplex än den vi oftast möter via media.
“Handlingen att döda är en intensiv upplevelse som kan ge njutning, även för normala människor”, skriver David Bergman i boken.
– Det där låter ju jätteprovocerande, men om vi funderar på det. Människan är inte så enkel, vi har ofta olika känslor i konflikt med varandra. Jag kan uppleva en skam eller skuld att jag tagit någon annans liv. Samtidigt har jag uppfyllt min roll som soldat.
Just att inse hur komplext det är blir en nyckel för att förstå Stridens psykologi. De verktyg David Bergman talar om är oerhört kraftfulla. I händerna på en öppen och demokratisk stat som Sverige kombineras de med en lång tradition av etisk och juridisk utbildning, och gränssättande.
Vad säger folkrätten?
Vad får du som soldat absolut inte göra även om någon säger åt dig?
Vi diskuterar, ifrågasätter och problematiserar öppet, som vi gör med allt annat.
I Butja, Ukraina, har vi sett hur ryska soldater begått fasansfulla övergrepp mot civila försvarslösa människor. Men före den militära utbildningen var soldaterna också vanliga unga killar.
– Där har man använt de här krafterna ur det mest mörka perspektiv man kan tänka sig. Den ryska armén har en organisationskultur som kallas “farfarslära”. Det är som Jan Guillious ondskan med kamratuppfostran. Med våld, hot, misshandel och den starkes rätt, säger David Bergman.
Övergreppen mot civila och den totala bristen på respekt för människoliv är ingrodd i de ryska väpnade styrkorna. Det är inga snedsteg, det är så här Ryssland för krig.
– Om man behandlar varandra som skit inom organisationen så kommer du inte att behandla någon väl utanför den, säger David Bergman.
Ryssland visar hur mycket som kan gå fel. Svaret är att själv, ända från högsta ledningen, vara kristallklar med normer och värderingar. David Bergman vänder sig exempelvis mot när ryska soldater kallas ”orcher” i väst. Det är avhumaniserande och leder fel, samtidigt som man riskerar att underskatta en kompetent motståndare.
Det mesta tyder på att ett nytt kallt krig redan har startat. För att förstå vår tid, våra institutioner och vårt samhälle behöver vi förstå både kriget och de människor som tvingas utkämpa det.
Stridens psykologi är ett fönster in i en värld de allra flesta av oss förstår väldigt lite av, men som vi behöver prata mycket mer om. David Bergman har skrivit en nödvändig bok.