Bomben i Istanbul kan starta något ännu värre
Billström hoppas att inget ska förändras
En explosion mitt bland söndagslediga människor på en av stadens mest välbesökta shoppinggator. Minst sex döda, två av dem barn. Över 80 skadade. Sorg, osäkerhet och rädsla och ett fruktansvärt övergrepp. Ett attentat i hjärtat av jättestaden på gränsen mellan Europa och Asien.
Bomben på affärsgatan Istikal alldeles nära Taksimtorget i Istanbuls europeiska del bär alla tecken på terrorism. Alla utom ett.
Terrorister brukar vara snabba att ta åt sig "äran" av sina dåd. Men än så länge är det ingen som tagit ansvaret för attentatet i söndags.
Kandidater saknas inte
Det saknas inte kandidater. Turkiet är ett samhälle med stora motsättningar. Landets roll i det syriska kriget öppnat dessutom dörrar för terror från annat håll.
Polisen i Istanbul har gripit en kvinna som är syrisk medborgare. Enligt myndigheterna säger hon själv att hon handlat på order av den terrorstämplade organisationen PKK. Den turkiska regimen pekar också ut de syriska kurdernas parti PYD som medskyldig till dådet.
Både PYD och PKK fördömer för sin del attacken. Så brukar inte terrorister agera.
Skulle anklagelsen ändå visa sig riktig står vi inte bara inför ett tragiskt och omotiverat dåd av terror, utan också inför en politisk situation som mycket snabbt kan förvärras.
Talar om en invasion
Sedan i våras har president Erdogan talat om en ny invasion av norra Syrien. Syftet skulle vara att utvidga "säkerhetszonen" längst gränsen och jaga bort de kurdiska styrkorna.
Attentatet i Istanbul kan bli signalen att sätta planerna i verket. Då riskerar världen inte bara ytterligare strider i Syrien, utan också mer terrorism. Det var i praktiken de kurdiska styrkorna som besegrade terror sekten IS. Och i dag är det kurderna som håller tusentals terrorister, bland annat från Sverige, inspärrade.
Utrikesminister Tobias Billström, för dagen på sitt första EU-toppmöte, får frågor om bomben på Istikal kommer att påverka Sveriges förhandlingar om medlemskap i Nato. Det ska den inte, enligt utrikesministern.
För en gångs skull har Billström kanske rätt. För den turkiska regeringen tycks frågan om svenskt och finskt medlemskap i Nato inte stå högst på dagordningen. Terrorattentatet i Istanbul har knappast gjort regimen i Ankara mer intresserade.