”Ett globalt förbud mot vänsterpolitik”
13 DECEMBER 2013. Frihandelsavtal
En svensk sommar vore sig inte lik utan det stillsamma surrandet av bin. Bin är dessutom ekologiska nyckelspelare, som pollinerar växter och bidrar till befruktning. Utan bin påverkas hela ekosystemet.
Därför är det inte bra att de håller på att dö.
EU-kommissionen har kopplat ihop bidöden med en typ av kemikalier som kallas ”neonicotinoider”. I april utfärdade kommissionen ett tvåårigt förbud mot tre av gifterna: clothianidin, thiamethoxam och imidakloprid.
Kemijätten Bayer och ett par andra företag, som tillverkar gifterna, försökte förhindra förbudet med egna ”vetenskapliga” studier och lobbying mot medlemsstater och EU:s institutioner. I augusti gick Bayer till domstol för att stoppa förbudet. I september följde en annan kemijätte, Syngenta, efter.
Agerandet från Bayer och Syngenta är talande för hur internationella storföretag agerar i dag. Först lobbying mot regler som ska skydda konsumenter, miljö och arbetstagare, sedan hot om juridiska processer och stämningar.
Men det vi ser i dag är bara början. I somras började EU och USA förhandla om ett nytt frihandelsavtal, Transatlantic Trade and Investment Partnership, TTIP. Där ingår förslag om att det ska bli enklare för stora företag att driva juridiska processer mot stater.
Avtalet är bra för alla i hela världen, var budskapet från EU-kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso när förhandlingarna öppnades 17 juni i år.
Men så enkelt är det inte.
Krönikören George Monbiot i The Guardian har, till hälften på skämt och till hälften på allvar, kallat avtalsförslaget för ”ett globalt förbud mot vänsterpolitik”.
Inbäddat i avtalet ligger nämligen en mekanism för konfliktlösning när företag och stater inte kommer överens. Det handlar om situationer som påminner om när Bayer, å ena sidan, vill sälja gift som dödar bin och EU, å andra sidan, inte vill tillåta det. Systemet kallas ”Investor-state dispute settlement”, en form av investeringsskydd.
Tanken är att företag ska våga investera i osäkra områden. Men det gäller knappast USA och EU som redan har omfattande handel. På båda sidor om Atlanten finns redan väl fungerande rättssystem.
Under TTIP ska konflikter mellan ett storföretag och exempelvis Sverige avgöras utanför domstol, av en särskild skiljenämnd med jurister. Sverige kan sen tvingas betala skadestånd för uteblivna vinster om vi har exempelvis miljöregler företagen inte vill följa.
På EU-kommissionens hemsida står att det nya frihandelsavtalet kommer skapa jobb och tillväxt i Europa och öka ekonomin med ungefär 1 000 miljarder kronor. För ett medelhushåll innebär det ungefär 5 000 kronor mer, skriver de.
Systemet med ”Investor-state dispute settlement” är inte nytt och finns redan i många internationella avtal. Det nya i TTIP är den enorma maktförskjutningen som skulle kunna bli följden, på grund av USA:s och EU:s storlek.
Eftersom systemet redan finns i många andra avtal går det också att utvärdera hur företag utnyttjar det.
Australien introducerade i december 2012 en ny form på cigarettpaket med otäcka bilder för att avskräcka från rökning. Bakgrunden är att 16 000 människor dör varje år i landet på grund av tobak. Åtgärden stöds av Världshälsoorganisationen och har potential att inspirera många andra länder.
Tobaksindustrin var mindre förtjust. De försökte först lobba och sedan gå till domstol. I augusti 2012 avfärdade Australiens högsta domstol deras invändningar och de nya cigarettpaketen kunde införas.
Tobaksjätten Philip Morris krävde då att frågan skulle avgöras enligt det investeringsavtal Australien 1993 träffade med Hongkong. Enligt detta ska en oberoende skiljenämnd i Singapore avgöra frågan. Beslut kommer troligen 2015. Men poängen är att Australiens folkhälsopolitik i dag inte längre avgörs i allmänna val utan av jurister i Singapore.
Det finns många liknande exempel över hela världen. Företag försöker använda juridiska mekanismer i frihandelsavtal för att stoppa allt från piratkopiering av musik till billiga och lagliga mediciner.
Om samma system införs i EU kan amerikanska storföretag utmana lagar som skyddar exempelvis folkhälsa, miljö, konsument- och arbetstagarskydd och kalla dem handelshinder.
Med ett pennstreck kan fackliga rättigheter eller miljöregler det tagit år att förhandla fram försvinna. Lavaldomen, där EU inskränkte fackföreningars rätt att kräva lika lön och villkor på svensk arbetsmarknad, är en mild västanfläkt mot vad som kan komma. Skiljenämnder är dessutom hemliga och ofta kan besluten inte överklagas.
Hur det blir med TTIP, och vad det egentligen kommer att innebära, vet vi inte. Förhandlingarna sköts i hemlighet och det förs nästan ingen offentlig debatt om avtalet. Vi har ingen aning om vad EU:s representanter förhandlar bort på våra vägnar.
Fri handel är viktig men inte på vilka villkor som helst. Regler som skyddar människor och miljö får inte ses som handelshinder. Diskussioner om handelsavtal hör hemma i politikens öppna salar där alla kan få vara med och diskutera.
Den 1 december trädde EU:s tillfälliga förbud mot de gifter som dödar våra bin i kraft. Kemijättarna Bayer och Syngenta kommer att förlora pengar. Men vårens blommor kanske kommer tillbaka.
Det finns goda skäl att inte förbjuda vänsterpolitik.